Styrelsen 2022

30 juni, 2022

Här är presentation av styrelsen, vald på årsmötet 2022.

Magnus Timmerby, ordförande

Humanisterna arbetar för mänskliga rättigheter, mot vidskepelse och inhumana traditioner.

Vi grundar vårt engagemang i Humanism, en sekulär (icke-religiös) livsfilosofi som bygger på en mycket enkel idé: det går alldeles utmärkt att leva ett meningsfullt och etiskt medvetet liv grundat i vanligt förnuft och medmänsklighet, utan att blanda in gudar eller andra övernaturliga idéer. Centralt i humanismen är omtanke om andra människor, en vetenskaplig världsbild och kritiskt tänkande.

Som humanist är jag nyfiken på livets stora frågor och de samhällsutmaningar vi står inför i en globaliserad värld med makalös teknikutveckling. Och jag tror att lösningarna söks bättre genom vetenskap, etisk reflektion, kulturutbyte och en inkluderande människosyn än genom bakåtsträvande religioner och andra ideologier som ängsligt försöker begränsa människors friheter och sortera oss i olika fack. Vi människor kan klara av att leva tillsammans i den här världen, det är min utgångspunkt.

Frågor som ligger mig varmt om hjärtat är att försvara yttrandefrihet och konstnärlig frihet samt hur humanism kan stärka samhället.

Är ledamot av förbundsstyrelsen och har bland annat hjälpt till att starta verksamheten Humanistisk medmänniska.

När tillfälle finns besöker jag gärna kolleger i Humanists International. I Sverige tar vi våra rättigheter för givna, men ute i världen kämpar andra humanister med livet som insats.

Till vardags jobbar jag med digitalisering inom industri och klimatteknik.


Khadeeja Atteya, ledamot

Ge mig ett problem så ska jag berätta hur patriarkatet är orsaken. Ny humanist, kvinno- och queerrättsentusiast, överlevande av brott mot mänskliga rättigheter, försöker förändra världen lite i taget.


Caroline Bilander, ledamot (foto saknas)

Jag är humanist för ett samhälle ska inte vila på religiösa dogmer. Ett sekulärt och demokratiskt samhälle där religion och politik är åtskilda är vägen till verklig religions- och livsåskådningsfrihet för alla. Alla har  rätt att leva fritt från religiöst förtryck. Alla har rätt att utöva sin tro men ingen har rätt att kräva att andra ska underordna sig denna tro.

För mig som humanist är det självklart att det är vi själva – och ingen annan – som skapar vår egen mening med våra liv.

Lyssna på andra människors livsberättelser, läsa böcker, lära mig om ny teknik samt kost och hälsa är några av mina intressen. 


Oliver Filipov Madjar, ledamot

Humanism är en livsfilosofi som ligger mig nära till hjärtat. Dess fokus på nermonteringen av dogmer och ifrågasättande av antagna sanningar leder till en skeptisk inställning till världen. En inställning som får mänsklig kreativitet att blomstra i min mening.

Jag som student vid Lunds universitet kom först i kontakt med Humanism under mina studier där jag studerade mänskliga rättigheter och det fångade mitt intresse fullt ut. Humanism med dess idéer om människans kapacitet till en bättre värld engagerade mig. Dess fokus på rationalitet och vetenskapliga värden blev för mig vägledande princip för en bättre värld.


Johannes Flink, ledamot

Jag heter Johannes Flink och är en civilingenjör för med stort intresse för existentiella frågor. Jag tror att humanismen har en viktig roll när det gäller att skapa forum för samtal om etik, värderingar, meningen med livet med mera. Det behövs ett sekulärt och icke-auktoritärt alternativ till religioner och new age.


Eric Gustafsson, ledamot

Eric har i över ett decennium agerat inom föreningslivet, och fått ett brett omfång av uppdrag på allt ifrån lokal till Europanivå. På fritiden befinner han sig ofta på vandring genom naturen, med kameran i högsta hugg.


Veronica Hallgren, kassör

I många år har jag varit medlem och hejat på Humanisternas olika intressanta och viktiga verksamheter, men jag har själv inte tagit aktiv del förrän i år när jag anslöt till volontärgruppen för ‘Humanistisk medmänniska’. Nu ska det bli roligt att gå in andra delar av föreningen också. Humanisterna behövs som en röst och ett alternativ i vår tid, hemsökt av hetsande, förvillelser och faktaresistens.

Kanske kan man säga att min bana som religions-frihetsaktivist inleddes i första klass i skolan, när jag vägrade delta i bordsbönen och morgonpsalmen (ja, det var en kommunal skola, men väldigt gammaldags). I ungdomen var jag engagerad i miljörörelsen. Genom åren har jag volontärarbetat i olika sammanhang.Nu är jag med och gör medlemstidningen för föreningen Permakultur i Sverige. Växter, såväl odlade som vilda, vackra och ätliga, är ett stort intresse. Av de intresseområden som jag delar med er medhumanister så söker jag mig särskilt till skärningspunkter mellan moralfrågor och psykologi, naturvetenskap och vördnad, att vara meningssökande däggdjur, och så förstås det grundläggande; frihet från religiöst förtryck.


Martin Karlsson, vice ordförande
Idéer som inspirerar och driver mig är rationalitet, demokrati, mänskliga rättigheter, sekularism, skepticism, rättvisa, jämlikhet, antirasism.

Humanismen är för mig något av ett ideologiskt paraply för dessa saker. Den hjälper mig att förhålla mig till människor och världen vi bygger tillsammans, ger mig en utgångspunkt från vilken jag kan förstå hur vi kan göra den så rättvis som möjligt. Vi behöver ett jämlikare samhälle, som samtidigt har högre i tak. Präglat av solidaritet och generositet, skyddar och hjälper de som behöver det, byggt på etiska, vetenskapliga grunder. Som prioriterar uttrycksfrihet framför den kränkhetsfundamentalism, moral- och kulturrelativism som så påtagligt influerar många idag. Har tidigare varit aktiv i Vänsterpartiet Malmö där jag bl a satt i valberedningen. Har även haft ett utomparlamentariskt engagemang i Stoppa TTIP-nätverket.

Trots en barndom som inkluderade katolsk förskola med nunnor som fröknar har jag varit ateist så länge jag kan minnas. Har aldrig förlikat mig med människors tro på övernaturliga saker, anser det skadligt för samhället på lång sikt. Bejakar min rationalitet i möjligaste mån men avvisar idén att den står i motsatsförhållande till vår emotionella sida. Båda är grundläggande, överlappande aspekter av den mänskliga upplevelsen.

Karriären är som konsult inom verifiering och validering, tidigare inom telekom och medicinteknik men sedan 2019 jobbar jag med alarmsystem för Verisure. Har även studier i Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER) samt Mänskliga Rättigheter i bagaget. På fritiden försöker jag utveckla mig genom meditation, terapi och läsande inom områden som filosofi, humanism, etik och liknande. Är en gamer sedan barnsben, kollar mycket på fotboll och vill avskaffa monarkin.


Ingrid Klink, ledamot

Jag har varit aktiv i förbundet Humanisterna sedan ett decennium. Har ett intresse och engagemang för vetenskap som kommer från mina folkhälsovetenskapliga studier, främst inom socialmedicin som jag finner väldigt intressant och betydelsefullt.

Tycker det är bra för ens egen bildning att bli upplyst inom olika forskningsområden. Som folkhälsovetare finns det angelägna frågor som humanisterna driver, såsom arbetet mot hedersförtryck och hbtq – personers lika värde och rättigheter vilket har en tydlig inverkan på deras hälsa. Mänskliga rättigheter är för mig en grundbult. Har även ett engagemang i skolors frihet från ensidig, religiös påverkan. Barn och ungdomar behöver träffa människor som inte delar samma intressen, livsåskådningar och värderingar för att som vuxna kunna möta världen med rimliga förväntningar och insikter om människors olikhet. Tycker det är roligt att få vara med och påverka genom styrelsearbete och deltagande på humanistiska konferenser.



Yttrandefriheten är okränkbar

15 april, 2022

Som humanister håller vi yttrandefriheten och demonstrationsfriheten maximalt högt.

Den främlingsfientliga politikern Rasmus Paludan har återigen fått tillstånd att demonstrera, igår i Linköping och Norrköping. Bara ryktet att han planerade bränna en Koran ledde till våldsamt upplopp. (Tidigare har han gjort det i Malmö.)

Det måste sägas tydligt: Ansvaret för våld och upplopp ligger på den som griper till våld. Inte på den som uttrycker en åsikt.

Vi kan tycka att det är onödigt att provocera. Vi kan se rent rasistiska motiv bakom. Men det spelar ingen roll. Även din värsta fiende har rätt att manifestera sina åsikter mitt på torget så länge det görs fredligt.

Som humanister tycker vi Paludans åsikter är obehagliga. Men yttrandefriheten är till just för att skydda åsikter som anses obehagliga. Behagliga åsikter behöver inget skydd.

På många platser i världen är det omvänt humanister som anses obehagliga, bara för att vi säger nej tack till religion generellt. Därför måste vi skydda andras yttrandefrihet hela vägen. För om vi inte skyddar andras rätt konsekvent, hur kan vi kräva samma rätt själva?

Yttrandefriheten har ett starkt skydd i Sveriges grundlag och det är helt rätt. Det handlar om inget mindre än varje människas rätt till fri åsiktsbildning och rätten att öppet uttrycka sina åsikter. Få saker är lika viktiga att försvara.

Magnus Timmerby, ordförande, Humanisterna Syd


Om effektiv altruism

2 december, 2021

Temat på senaste söndagsfikat i Malmö var effektiv altruism. Det innebär att osjälviskt hjälpa andra. Lätt att säga, och det finns hur många hjälporganisationer som helst, men vilken hjälp gör bäst nytta?

Inom EA-rörelsen finns organisationer som Give Well, som analyserar och rankar hjälporganisationer. Högst upp kommer saker som malarianät, malariamedicin och A-vitamintillskott. Det räddar flest liv per krona.

Dock räcker det inte att titta på enbart överlevnad. Ett barn som inte kan gå i skolan pga långvarig sjukdom förlorar sin chans till livskvalitet. Många sjukdomar i fattiga delar av världen går ju att avhjälpa med enkla saker som rent vatten och basmediciner. Därför använder EA-rörelsen också måttet QALY, Quality Adjusted Life Year, som jämför välgörenhetsorganisationer utifrån hur de hjälper människor att få flest antal livsår med acceptabel livskvalitet.

Inom EA-rörelsen finns också idén om ”the giving what we can pledge” som innebär att man förbinder sig att skänka exempelvis 10% av sin livsinkomst.

Ett annat perspektiv vi diskuterade var att man också kan ge av sin tid och inte bara pengar. Som humanister tror vi ju att vanligt förnuft kan lösa många problem genom att motverka ovetenskapliga idéer och inhumana traditioner som förstör liv. Kvinnors frigörelse är en välkänd nyckel till bättre livsvillkor för hela samhällen. För oss som humanister är det alltså minst lika relevant att ge av vår tid för att främja dessa mål.

Vi reflekterade också över om det räcker att fokusera på problem här och nu. Är det inte minst lika viktigt att blicka framåt och säkerställa ett gott liv för kommande generationer? I Amsterdamdeklarationen, ett känt manifest inom humanismen, sägs detta tydligt i första punkten: ”Humanister har en plikt att visa omsorg om människor på hela planeten, inklusive kommande generationer.”

Ingen lätt uppgift, och det finns en risk att man fastnar i diskussioner om strategi istället för att agera här och nu. Men lyckligtvis finns organisationer som Give Well, som redan har gjort jobbet att ranka hjälporganisationer.

Ännu en relaterad idé är ”80 000 hours”, antalet timmar i ett arbetsliv. EA-intresserade ungdomar ställer sig frågan vilken utbildning och karriär som bäst främjar effektiv altruism, och tipsar varandra om lämpliga studier och lediga jobb. Populära karriärval är läkare och människorättsjurist men det finns också mycket att göra för exempelvis ingenjörer. Några satsar på orelaterade jobb som aktiemäklare för att den vägen skaffa finanser för att investera i EA-projekt.

Många tänkvärda vinklar på effektiv altruism.

Länktips

  • Filosofen Peter Singer har ett starkt TED-talk från 2013 om effektiv altruism.
  • Give Well
    • ”Our goal is to produce the world’s top research on where to give. Free, for everyone. We recommend a small number of charities that do an incredible amount of good.”
  • Ge Effektivt
    • ”Vi förenklar donationer till särskilt effektiva välgörenhetsorganisationer. Så att din gåva får hjälpa fler.”
  • 80,000 Hours
    • ”You have 80,000 hours in your career. This makes it your best opportunity to have a positive impact on the world. If you’re fortunate enough to be able to use your career for good but aren’t sure which paths to pursue, we can help you get new ideas for high-impact careers, compare your options, and make a plan you can feel confident in.”


Bilder från World Pride 2021

24 augusti, 2021

World Pride 2021 är slut och Humanisterna Syd deltog i tre städer med totalt 14 deltagare och fantastiskt nog en 86-åring vän som gick hela paraden i Lund. Förutom Malmö, Helsingborg och Lund besökte vi även våra kolleger i Humanistisk Samfund i København. Och en liten videohälsning.

Pride är inte bara festligheter, det är ett försvar av grundläggande mänskliga rättigheter och därför en självklarhet för Humanisterna att stötta. Läs gärna gästkrönikan Vikten av att fira alla människors egenart av vår medlem Eric Gustafsson, samt kommentaren nedan av Magnus Timmerby.

Den stora invigningen i Malmö var hårt smittskyddad och paradkänslan blev något svag då enbart organisationer och inte privatpersoner fick delta, men det uppvägdes av starka insatser från Loreen, Malmö Opera, en sambaorkester, komikern Marika Carlsson, jämställdhetsminister Märta Stenevi med flera.

Starkare känslor blev det däremot i Lund och Helsingborg, tack vare många unga deltagare och gäster.

Tack till Eric, Ingrid, Khadeeja, Mohammed, Ingela, Veronica, Tilia, Lone, Richard, Caroline, Barbara och Messi!

Vår videohälsning
Lund
Helsingborg
Malmö

Det finns mer!

Slutord: Därför är Pride viktigt

Kommentar av Magnus Timmerby, ordförande, Humanisterna Syd

Pride handlar om något så grundläggande som att få leva sitt liv som den man är, något som humaniströrelsen i hela världen stöder. Homo-, bi- och transrättigheter är långt ifrån vunna utan motarbetas både av nyauktoritära och traditionellt religiösa krafter.

Några exempel från bara de senaste veckorna: Regnbågsflaggor har vandaliserats både i Malmö och Köpenhamn. I Spanien slogs en homosexuell man ihjäl utanför en nattklubb, enligt vittnen ett homofobiskt hatbrott. I Tbilisi slogs Pride-kontoret sönder, aktivister och journalister misshandlades och Pride-paraden ställdes in. Ungern förbjöd nyligen hbtqi-personer att synas i skolmaterial, reklam eller tv-program riktade till barn under 18 år – något som EU-parlamentet fördömde i ett starkt uttalande (vilket alla svenska partier utom ett skrev under).

Även i Sverige ökar det organiserade hatet mot hbtq-personer från flera håll, enligt en ny kartläggning från RFSL.

Därför är Pride inte bara en fest utan en livsviktig signal till alla dem som lever gömda eller under hot om våld: Det är inte dig det är fel på. Vi kämpar för tolerans och erkännandet av din rätt att leva ditt liv som den du är.


Gästkrönika: Vikten av att fira alla människors egenart

23 augusti, 2021

#Pride2021

Av Eric Gustafsson, medlem

Att vara humanist innebär att man istället för att ta avstamp i den yttre världen, först ser till vad det innebär att vara mänsklig. Vi kan inte på riktigt förstå vår omvärld ifall vi inte först accepterar vår egna begränsningar, och utformar vårt samhälle utifrån principer så att vi inte behöver tyngas av vår bristfällighet.

Några av våra begränsningar är exempelvis tid, kunskap och behovet av omnejdskännedom. Det finns helt logiska evolutionära anledningar till att dessa begränsningar finns, men de påverkar hur vi tenderar till att lösa problem. Dessutom är vi inte ensamma i samhället, och måste kunna förhandla, kompromissa, och kommunicera med våra medmänniskor. Därav har vi genom årtusendena utvecklat olika normer, och idéer. Vissa av dessa är äldre än homo sapiens sapiens (vår egna art). Grundläggande normer gällande eldsäkerhet tros exempelvis ha utvecklats av en tidigare art människor runt den tiden eldkonsten upptäcktes, sedan dryga 100 000 år senare när vår art kom till så lärde vi oss dessa normer från tidigare människor.

Normer så som samtyckesnormer kring sex, respektnormer (som att inte blanda sig i andras ensak så länge det inte går ut över tredje part) och pacifismnormer bär vårt samhälle, och gör det möjligt för oss att fungera tillsammans. Dock finns det mycket normativt bagage som skapades för en värld med problem som inte längre finns. Ta exemplet med normen att en man måste gifta sig med en kvinna ifall han får henne gravid. Med dagens sociala samhällssystem, och fungerande domstolar så kan vi lösa försörjningsfrågan, och frågan kring barnets rätt till sina föräldrar på mer sofistikerade vis, men för en tid innan vår stabila sociala rättsstat så fyllde giftermålet liknande funktion. Den tidigare normen har alltså spelat ut sitt syfte (i alla fall inom ramen för de givna problemen).

Med regelbundenhet måste vi alltså utmana, och ifrågasätta de samhällsnormer vi har. Att tillåta sig själv experimentera med ens tillvägagångssätt till sin tillvaro är en viktig del i att växa som person. I livets långa tristess så är det lätt att fastna i sina vägar, och för evigt vara som man var när man var 23. Det är lätt hänt att avfärda alternativa lösningar som man ofta kan lära sig något viktigt ifrån. När ett visst kollektiv förknippas med ett visst problem eller en viss lösning så uppstår detta problemet oftare.

Vår någorlunda prydliga, men oftast bristfälliga inramning av tillvaron blir lätt en fälla för vår tillvaro. Allt för ofta så dömer vi ut medmänniskor vi egentligen borde uppskatta. Vi bråkar om hur vi vill att vår tillvaro ska bestå, trots alla problem vi finner i den.

Pride är en högtid som kommit till för att vända på vår ofta negativa inställning till tillvaron. Istället för att stå upp mot förtryck, så ville de första prideparadsorganisatörerna fira olikheter. Det skulle inte vara vi mot dem. Det skulle vara en glädje mot sig själv, och mot de som inte höll med. Ett firande av varje människas lika värde, lika rätt, och främst av allt varje individs egenhet. Alla har vi något vi kan bidra med. Som det gamla uttrycket råder “även en trasig klocka går rätt två gånger om dagen.” Vi kan alltså vara säkra på att alla människor har något som gör dem annorlunda, något som kan nyttjas för andras glädje. Vi kan alla sprida ett leende, och finna glädje i andras lycka.

Så nu när World Pride har kommit till Malmö och Köpenhamn hoppas vi att många tagit chansen att gå ut och sprida ett leende, och med nyfikenhet se till din nästas liv. Det finns mycket glädje att sprida, och många glädjande verkligheter att uppleva.


Ny styrelse 2021

26 juni, 2021

Vi välkomnar Humanisterna Syds nya styrelse! Här är en presentation av alla styrelsemedlemmar:

Magnus Timmerby, ordförande
Humanisterna arbetar för mänskliga rättigheter, och mot vidskepelse och inhumana traditioner.

Vi grundar vårt engagemang i Humanism, en sekulär (icke-religiös) livsfilosofi som bygger på en mycket enkel idé: det går alldeles utmärkt att leva ett meningsfullt och etiskt medvetet liv grundat i rationalism och vanlig medmänsklighet, utan att blanda in gudar eller andra övernaturliga idéer. Centralt i humanismen är en vetenskaplig världsbild, kritiskt tänkande och omtanke om andra människor.

Som humanist är jag nyfiken på livets stora frågor och de samhällsutmaningar vi står inför i en globaliserad värld med makalös teknikutveckling. Och jag tror att lösningarna söks bättre genom vetenskap, etisk reflektion, kulturutbyte och en inkluderande människosyn än genom bakåtsträvande religioner och andra ideologier som ängsligt försöker begränsa människors friheter och sortera oss i olika fack. Vi människor kan klara av att leva tillsammans i den här världen. Det är min utgångspunkt.

Frågor som ligger mig varmt om hjärtat är att försvara yttrandefrihet och konstnärlig frihet samt hur humanism, i ord och handling, kan stärka samhällstilliten.

I tre år var jag ledamot av förbundsstyrelsen, bland annat som kontaktperson för internationella relationer samt ceremoniverksamheten. (Humanisterna erbjuder icke-religiösa alternativ för barnvälkomnande, konfirmation, vigsel, begravning och andra högtider, samt Humanistisk medmänniska för den som behöver någon att prata med.)

När tillfälle finns besöker jag gärna kolleger i de internationella organisationerna Humanists International och EHF. Ute i världen kämpar andra humanister med livet som insats för de rättigheter vi tar som självklara i Sverige.

Till vardags jobbar jag med innovation inom industri och IT.


Martin Karlsson, vice ordförande
Idéer som inspirerar och driver mig är rationalitet, demokrati, mänskliga rättigheter, sekularism, skepticism, rättvisa, jämlikhet, antirasism.

Humanismen är för mig något av ett ideologiskt paraply för dessa saker. Den hjälper mig att förhålla mig till människor och världen vi bygger tillsammans, ger mig en utgångspunkt från vilken jag kan förstå hur vi kan göra den så rättvis som möjligt. Vi behöver ett jämlikare samhälle, som samtidigt har högre i tak. Präglat av solidaritet och generositet, skyddar och hjälper de som behöver det, byggt på etiska, vetenskapliga grunder. Som prioriterar uttrycksfrihet framför den kränkhetsfundamentalism, moral- och kulturrelativism som så påtagligt influerar många idag. Har tidigare varit aktiv i Vänsterpartiet Malmö där jag bl a satt i valberedningen. Har även haft ett utomparlamentariskt engagemang i Stoppa TTIP-nätverket.

Trots en barndom som inkluderade katolsk förskola med nunnor som fröknar har jag varit ateist så länge jag kan minnas. Har aldrig förlikat mig med människors tro på övernaturliga saker, anser det skadligt för samhället på lång sikt. Bejakar min rationalitet i möjligaste mån men avvisar idén att den står i motsatsförhållande till vår emotionella sida. Båda är grundläggande, överlappande aspekter av den mänskliga upplevelsen.

Karriären är som konsult inom verifiering och validering, tidigare inom telekom och medicinteknik men sedan 2019 jobbar jag med alarmsystem för Verisure. Har även studier i Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER) samt Mänskliga Rättigheter i bagaget. På fritiden försöker jag utveckla mig genom meditation, terapi och läsande inom områden som filosofi, humanism, etik och liknande. Är en gamer sedan barnsben, kollar mycket på fotboll och vill avskaffa monarkin.


Hans Schiött, kassör
Pensionerad ingenjör som håller igång min medmänskliga ådra i hjälporganisationen Lions och i Humanisterna och som håller i gång min tekniska ådra i min bostadsrättsförening.

Har alltid, från min vetenskapliga bakgrund, försökt hålla isär tro och vetande. Det gör mig till en ateist som gärna arbetar för att förbättra mänskliga rättigheter och för ett sekulärt samhälle.


Ingrid Klink, ledamot
Jag har varit aktiv i förbundet Humanisterna sedan ett decennium. Har ett intresse och engagemang för vetenskap som kommer från mina folkhälsovetenskapliga studier, främst inom socialmedicin som jag finner väldigt intressant och betydelsefullt.

Tycker det är bra för ens egen bildning att bli upplyst inom olika forskningsområden. Som folkhälsovetare finns det angelägna frågor som humanisterna driver, såsom arbetet mot hedersförtryck och hbtq – personers lika värde och rättigheter vilket har en tydlig inverkan på deras hälsa. Mänskliga rättigheter är för mig en grundbult. Har även ett engagemang i skolors frihet från ensidig, religiös påverkan. Barn och ungdomar behöver träffa människor som inte delar samma intressen, livsåskådningar och värderingar för att som vuxna kunna möta världen med rimliga förväntningar och insikter om människors olikhet. Tycker det är roligt att få vara med och påverka genom styrelsearbete och deltagande på humanistiska konferenser.


Caroline Bilander, ledamot
Text och bild saknas.


Richard Moreau, ledamot

Jag har varit aktiv i styrelsen sedan 2019 men humanist sedan många år. Jag är intresserad av humanism, ateism och skepticism och har bakgrund som religionsvetare, jobbar för närvarande som administratör. Är intresserad av religionsfilosofiska frågor.



Johannes Flink, nyvald ledamot


Hej! Jag heter Johannes Flink och är en civilingenjör för med stort intresse för existentiella frågor. Jag tror att humanismen har en viktig roll när det gäller att skapa forum för samtal om etik, värderingar, meningen med livet med mera. Det behövs ett sekulärt och icke-auktoritärt alternativ till religioner och new age.


Veronica Hallgren, nyvald ledamot

 I många år har jag varit medlem och hejat på Humanisternas olika intressanta och viktiga verksamheter, men jag har själv inte tagit aktiv del förrän i år när jag anslöt till volontärgruppen för ‘Humanistisk medmänniska’. Nu ska det bli roligt att gå in andra delar av föreningen också. Humanisterna behövs som en röst och ett alternativ i vår tid, hemsökt av hetsande, förvillelser och faktaresistens.

Kanske kan man säga att min bana som religions-frihetsaktivist inleddes i första klass i skolan, när jag vägrade delta i bordsbönen och morgonpsalmen (ja, det var en kommunal skola, men väldigt gammaldags). I ungdomen var jag engagerad i miljörörelsen. Genom åren har jag volontärarbetat i olika sammanhang.Nu är jag med och gör medlemstidningen för föreningen Permakultur i Sverige. Växter, såväl odlade som vilda, vackra och ätliga, är ett stort intresse. Av de intresseområden som jag delar med er medhumanister så söker jag mig särskilt till skärningspunkter mellan moralfrågor och psykologi, naturvetenskap och vördnad, att vara meningssökande däggdjur, och så förstås det grundläggande; frihet från religiöst förtryck.


Summering av årsmötet 2021

12 juni, 2021

Tack alla medlemmar som var med på Humanisterna Syds årsmöte 2021. Anders Källström från Humanisterna Väst gjorde oss äran att svinga ordförandeklubban, och journalisten och författaren Per Svensson höll ett uppskattat gästföredrag. Vi summerar här några av huvudpunkterna.

Bild: Per Svensson håller upp ett boktips

Ny styrelse

Större delen av styrelsen omvaldes och två nya ledamöter valdes in. Presentation kommer inom kort.

Fokusfrågor för 2021

Årsmötet antog styrelsens förslag till fokusfrågor att jobba med:

  • Motverka nyauktoritära strömningar – samma tema som antogs på Humanisternas kongress 2020
  • Barnkonventionen som blev svensk lag 2020, eventuellt kopplat till omskärelsefrågan
  • Humanisternas ställningstagande om slöjtvång

Som alltid är medlemmar välkomna att föreslå fler teman.

Per Svenssons föredrag

Årsmötet gästades av den prisbelönte journalisten och författaren Per Svensson som höll ett uppskattat föredrag på temat hur nyauktoritära strömningar kan motverkas. Per gav många exempel på populism och auktoritära tendenser förr och nu. Hans främsta råd handlade om att försvara institutionerna, dvs rättsväsende, oberoende medier, fri forskning, museer och den fria konsten.

Per gav också boktips:

Årsberättelse 2020

Vi gjorde denna video (2 minuter) om förra året. Vi lyckades uträtta en hel del trots pandemiåret!

Syntolkning:

  • Humanistisk medmänniska – vårt stora projekt nu lanserat i hela landet!
  • Nya samtalsmöten: Högt i tak – säg din åsikt och få mothugg
  • Malmö Pride: Digitalt vykort från oss. Vi uppmärksammade Trans Awareness Day och Intersex Awareness Day
  • Föredrag på Lunds stadsbibliotek: Religionsfriheten i en sekulär demokrati
  • Debatt: Religionens plats i samhället: Magnus Timmerby – Humanisterna, Hasnain Govani – Myndigheten för stöd till trossamfund, Per Kristiansson – Stiftsadjunkt, Lund, Roland Spjuth – docent, Lunds universitet
  • Debattinlägg: Även bokbrännare har yttrandefrihet.
  • Skolbesök: 22 klasser totalt, ett tillsammans med Vetenskap och Folkbildning
  • Föredrag för Rotary och PRO
  • Medlemsmöten med teman: Barnrättigheter, omskärelse, yttrandefrihet, dödshjälp, Humanister hjälper i coronakrisen, Humanistisk medmänniska, HBTQ-aktivister i Libanon
  • Särskild gäst: Mikael Göransson, f.d. förbundsordförande
  • Vi var panel i #Vitaldemokrati
  • Samtalsmöten om framtidens idéprogram för Humanisterna
  • Kampanj: Julinsamling för Humanisthjälpen
  • Kampanj: Quiz på instagram i samband med internationella dagen för mänskliga rättigheter
  • Kampanj: Veckans värdering på instagram

Referens: Kallelse med årsmöteshandlingar


Vital demokrati – seminarium

16 januari, 2021

Kom och var med på ett seminarium om Vital Demokrati!
Humanisterna vill bidra till att demokratin står sig stark även i framtiden. Seminarieserien Vital demokrati är en av våra aktiviteter för att göra detta.

Vi kommer under 2021 arrangera en serie med webbseminarier där vi ska besvara frågan Hur värnar och utvecklar vi demokratin? Till vår hjälp tar vi politiker, forskare, journalister och andra som vi tänker att har något väsentligt att säga om denna fråga.

Detta inleds onsdagen den 20 januari, med Henrik Ekegren Oskarsson som är svensk professor i statsvetenskap och valforskare vid Göteborgs universitet samt samhällsdebattör. I samtalet deltar en panel från Humanisterna Väst och det modereras av Anders Källström, projektledare Vital demokrati. Åhörare kan ställa frågor och kommentera via chatten i Zoom:

LÄNK TILL MÖTET


Start för Humanistisk medmänniska!

24 november, 2020

Vi är mycket glada att berätta att vi inom kort startar en provperiod för Humanistisk medmänniska, ett telefonnummer dit det går att ringa för att prata med en humanist. (Not: nedan står det gamla arbetsnamnet Humanistisk samtalspartner.)

Ur broschyren:

”Livet bjuder på många tillfällen då man behöver någon att prata med. Det kan gälla separation, sorg eller sjukdom eller någon annan personlig kris. Inte alltid finns denna ”någon” omedelbart i närheten. Kanske känns det svårt att prata med familj eller vänner om vissa saker. Kanske har du ingen lust att prata med personal omkring dig.

Du kan prata med oss. Vi kallar oss Humanistisk samtalspartner.

Vi finns här för att lyssna och samtala. Vi ställer inte upp några mål för samtalet. Vi kräver inte att samtalet ska leda till ett beslut om hur du bör handla. Vi stöder dig när du behöver tänka igenom din situation och reflektera över det som är viktigt för dig i livet.

Det är du som bestämmer vad vi ska prata om.”

På Humanisternas höstkonferens nu i november berättade Ann Widung, sammankallande för arbetsgruppen, om visionen och hur vi jobbat. Anns text följer här:


KORT HISTORIK

Jag ska alltså berätta om utvecklingen i Humanisterna Syds projekt som just nu går under arbetsnamnet Humanistisk samtalspartner.

Först vill jag säga att vi har fått mycket uppmuntran från både humanister och andra att den här tjänsten verkligen behövs!

Inte minst nu när covid-19 slår till igen med full kraft!

Konceptet har redan presenterats flera gånger. Först på vår lokala hemsida, sedan under höstkonferensen 2018 – ihop med en workshop.

Och nu sist i somras i ett stort temanummer i medlemstidningen Humanisten.

Allt började för drygt tre år sedan då vi fick höra att en mångårig medlem i Humanisterna, Åke Fridell, hade blivit svårt sjuk och inlagd på lasarettet här i Lund. Där blev han erbjuden att tala med en präst, men han ville hellre tala med en humanist. När han senare mådde bättre bjöd han in oss för ett samtal om humanistisk s.k.”själavård”. Vi kontaktade då våra officianter, eftersom dom ju också ibland möter människor i sorg och olika livskriser, och vi bildade en liten lokal grupp. När vi ett halvår senare fick höra att Åke avlidit kom vi att kalla oss för Åke Fridell-gruppen.

Till en början diskuterade vi mest frågor som: Var behövs vi bäst? Hur ska vi gå till väga rent praktiskt? Vi har ju inga egna kontor eller lokaler där vi kan ta emot personer för känsliga samtal.

Hur ska vi formulera vårt budskap? Och Hur ska vi nå ut med att vi finns? Det var mycket att tänka på…

BROSCHYR

Från början var vi enbart inställda på att erbjuda personliga möten och vi tänkte starta på sjukhusen så som man gjort i Danmark. Därför behövde vi tidigt en broschyr, inte något särskilt anspråksfullt till att börja med, men vi behövde nå ut och tala om att vi fanns.

Vi ville presentera oss på sjukhus ihop med andra små folders från t.ex. Sjukhuskyrkan, Röda Korset, och olika telefonjourer…  OCH – även budskap från buddhister och muslimer som faktiskt får samsas där. 

Vi skulle också få använda det rum på sjukhuset som finns tillgängligt för krissamtal…

Meningen var att vi så småningom skulle sprida broschyrer till hospis, begravningsbyråer, äldreboenden, socialkontor och andra som har någon sorts krisberedskap. Även fängelser och försvaret kunde inkluderas på sikt.

Förhållandevis mycket tid gick åt att söka efter ett lämpligt namn för verksamheten. Men det behövdes ju för broschyren! Vi jobbade systematiskt med att värdera olika humanistiska begrepp – även internationella. Nu har vi Humanistisk samtalsparner som arbetsnamn. Och det är ju först nu under provperioden som vi på riktigt kan smaka på hur namnen funkar i praktiken!

STYRDOKUMENT

Vi förstod också snart att vi behövde kunna utbilda och certifiera volontärerna innan dom fick praktisera. Och att vi löpande behövde följa upp och kvalitetssäkra att alla agerade korrekt. Vi behövde alltså ett Styrdokument med tydliga föreskrifter för verksamheten.

Men det var inte så lätt att hitta några lagar eller generella krav hos myndigheterna. Vi fick titta på vad flera olika organisationer och föreningar själva hade skrivit om krissamtal och därifrån fick vi pussla ihop ett styrdokument som skulle passa just oss.

Men jag återkommer till det längre fram. Först några ord om

UTBILDNING

Vi ska ju vara ett alternativ då man inte behöver och inte vill ha religiös eller psykologisk terapi, men vill ha hjälp att hantera sina existentiella frågor. D.v.s. samtal utifrån en humanistisk livsåskådning!

Något som känns extra aktuellt nu i pandemin!

Vi visste att man i andra länder kommit längre på det här området. Humanisterna i Holland och Belgien har haft sådan verksamhet i 30 år.  I England har man s.k. ”humanist chaplains”, i Danmark Humanistisk eksistentiel omsorg och i Norge Humanistisk livsveiledning.

Därför tog vi tidigt kontakt med vårt danska systerförbund. Vi hade en minikonferens med dem hösten 2018.  Och vi hade också kontakt med Röda Korset, som ju själva har krissamtal på sjukhus. Vidare tittar vi på vilka utbildningar som kan vara ekonomiskt möjliga och bäst för just vår verksamhet, så att vi kan ta fram ett utbildningspaket.

Vidare kan vi tänka oss att ordna webbkurser och minikonferenser med hjälp av våra danska, brittiska och nederländska systerorganisationer.

Hursomhelst: Vi är nu framme vid våren 2020 och då hände två saker!

Coronapandemin som gjorde att vi på allvar började fundera på att komma igång med stödsamtal på telefon i stället. Då slapp vi också problemen med en lämplig lokal, anonymitet och eventuella stalkers…

Ett annat skäl var att vi genom en av våra volontärer, Yvonne Rosén, som gått en kurs hos Mind fick en positiv inblick i hur det fungerade hos dom och hur vi själva skulle kunna starta ett pilotprojekt i liten skala.

Och där är vi nu!

PILOTPROJEKTET – PROVPERIODEN

Ja, nu tar jag ett skutt framåt i tiden för vi står just i begrepp att sjösätta vår provverksamhet!

Vi har nu sex mycket erfarna volontärer, alla jättesugna och redo att starta i projektet. Det är fantastiskt! Att allt nu faller på plats!

Vi har precis fått ett telefonnummer och vi kommer att annonsera i medlemsmejl till Humanisterna Syds medlemmar i första hand. Sedan utökar vi eventuellt till fler lokalavdelningar beroende på hur många samtal som kommer in. Tjänsten får också användas av anhöriga.

Volontärerna kommer att svara på ett specifikt telefonnummer under var sin kväll i veckan mellan kl 19.00 och 21.00.

Under provperioden har vi ett omarbetat STYRDOKUMENT där det kan låta så här:

”Humanistisk samtalspartner är en möjlighet att få prata med någon för den som är ensam, sjuk, i sorg eller av annat skäl behöver ha ett lyssnande öra.

Volontärerna erbjuder stödsamtal och inte terapi och riktar sig till vuxna människor i kris. Vid behov hänvisas till legitimerad vårdpersonal.”

Sedan följer rubriker som:

ANSVARSFRÅGOR, där sådant som ackreditering, hantering av klagomål, utvärdering och debriefing tas upp.

Under ETISKA RIKTLINJER kan man läsa att  volontären har tystnadslöfte och inte tar emot gåvor eller arvoden.

För formens skull berättar volontären redan från början att 45 minuter avsätts för samtalet, tystnadslöfte gäller och alla samtal är anonyma. Ingen av parterna säger sina namn och samtalen spelas inte in.

Till sin hjälp har volontären en lång lista med HÄNVISNINGAR till mottagningar, nätverk och föreningar med stödlinjer för psykisk hälsa med mera.

En LOGGBOK förs där man anger samtalets längd och vissa andra uppgifter såsom ålder, för statistikens skull. Men! inget som kan identifera en individ, och bara sådant som framgår under samtalet.

Samtliga volontärer kommer att träffas för en avstämning och debriefing varannan vecka. Det är ju också viktigt!

Provverksamheten kommer att pågå i några månader och därefter ska den att utvärderas innan beslut tas om nästa steg. Längre fram i tiden kanske vi också kan ha en chattfunktion som passar de yngre bättre. Deras självmordsfrekvens går upp, tyvärr! Vi får inte glömma att det är många, just bland dom unga, som känner sig vilsna i vårt förnuftstyrda samhälle.

Man kan också fundera över om vi överhuvudtaget kommer att ta upp den ursprungliga idén med samtal mellan två verkliga personer?

Hursomhelst:

Vi vill gärna se att detta initiativ så småningom växer till en samhällsbärande tjänst.     

Till sist vill jag tacka våra fina volontärer som nu gör detta möjligt – jag är full av respekt och beundran för er!

Utan er – inget projekt!

Tack!

Ann Widung, Humanisterna Syd


3 sep: Malmö Pride Watchparty

1 september, 2020

Nu på torsdag den 3 september kör Malmö Pride igång med en storslagen invigning som sänds från Malmö Opera. Till Pride-paraden, som i år är digital, har Humanisterna Syd skickat ett litet videobidrag.

📣 Klicka in dig på vårt watchparty (facebook-event) kl 18.45 på torsdag den 3 september. Som pepp börjar vi med lite bilder på hur humaniströrelsen världen runt firar Pride, innan vi ansluter till invigningen på Malmö Opera.

Malmö Pride håller på 3-6 september och kombinerar digitala seminarier med fysiska möten. Bland mycket annat kan man höra ett föredrag om hur homosexuella kan vara utsatta för hederskultur, med Mariam Taheri från vår vänorganisation Glöm Aldrig Pela och Fadime, som vi samarbetar med varje år på Fadimedagen. Kolla in programmet, och vi hörs på torsdag!