Start för Humanistisk samtalspartner!

24 november, 2020

Vi är mycket glada att berätta att vi inom kort startar en provperiod för Humanistisk samtalspartner, ett telefonnummer dit det går att ringa för att prata med en humanist. (Not: namnet är ett arbetsnamn som kan komma att ändras.)

Ur broschyren:

”Livet bjuder på många tillfällen då man behöver någon att prata med. Det kan gälla separation, sorg eller sjukdom eller någon annan personlig kris. Inte alltid finns denna ”någon” omedelbart i närheten. Kanske känns det svårt att prata med familj eller vänner om vissa saker. Kanske har du ingen lust att prata med personal omkring dig.

Du kan prata med oss. Vi kallar oss Humanistisk samtalspartner.

Vi finns här för att lyssna och samtala. Vi ställer inte upp några mål för samtalet. Vi kräver inte att samtalet ska leda till ett beslut om hur du bör handla. Vi stöder dig när du behöver tänka igenom din situation och reflektera över det som är viktigt för dig i livet.

Det är du som bestämmer vad vi ska prata om.”

På Humanisternas höstkonferens nu i november berättade Ann Widung, sammankallande för arbetsgruppen, om visionen och hur vi jobbat. Anns text följer här:


KORT HISTORIK

Jag ska alltså berätta om utvecklingen i Humanisterna Syds projekt som just nu går under arbetsnamnet Humanistisk samtalspartner.

Först vill jag säga att vi har fått mycket uppmuntran från både humanister och andra att den här tjänsten verkligen behövs!

Inte minst nu när covid-19 slår till igen med full kraft!

Konceptet har redan presenterats flera gånger. Först på vår lokala hemsida, sedan under höstkonferensen 2018 – ihop med en workshop.

Och nu sist i somras i ett stort temanummer i medlemstidningen Humanisten.

Allt började för drygt tre år sedan då vi fick höra att en mångårig medlem i Humanisterna, Åke Fridell, hade blivit svårt sjuk och inlagd på lasarettet här i Lund. Där blev han erbjuden att tala med en präst, men han ville hellre tala med en humanist. När han senare mådde bättre bjöd han in oss för ett samtal om humanistisk s.k.”själavård”. Vi kontaktade då våra officianter, eftersom dom ju också ibland möter människor i sorg och olika livskriser, och vi bildade en liten lokal grupp. När vi ett halvår senare fick höra att Åke avlidit kom vi att kalla oss för Åke Fridell-gruppen.

Till en början diskuterade vi mest frågor som: Var behövs vi bäst? Hur ska vi gå till väga rent praktiskt? Vi har ju inga egna kontor eller lokaler där vi kan ta emot personer för känsliga samtal.

Hur ska vi formulera vårt budskap? Och Hur ska vi nå ut med att vi finns? Det var mycket att tänka på…

BROSCHYR

Från början var vi enbart inställda på att erbjuda personliga möten och vi tänkte starta på sjukhusen så som man gjort i Danmark. Därför behövde vi tidigt en broschyr, inte något särskilt anspråksfullt till att börja med, men vi behövde nå ut och tala om att vi fanns.

Vi ville presentera oss på sjukhus ihop med andra små folders från t.ex. Sjukhuskyrkan, Röda Korset, och olika telefonjourer…  OCH – även budskap från buddhister och muslimer som faktiskt får samsas där. 

Vi skulle också få använda det rum på sjukhuset som finns tillgängligt för krissamtal…

Meningen var att vi så småningom skulle sprida broschyrer till hospis, begravningsbyråer, äldreboenden, socialkontor och andra som har någon sorts krisberedskap. Även fängelser och försvaret kunde inkluderas på sikt.

Förhållandevis mycket tid gick åt att söka efter ett lämpligt namn för verksamheten. Men det behövdes ju för broschyren! Vi jobbade systematiskt med att värdera olika humanistiska begrepp – även internationella. Nu har vi Humanistisk samtalsparner som arbetsnamn. Och det är ju först nu under provperioden som vi på riktigt kan smaka på hur namnen funkar i praktiken!

STYRDOKUMENT

Vi förstod också snart att vi behövde kunna utbilda och certifiera volontärerna innan dom fick praktisera. Och att vi löpande behövde följa upp och kvalitetssäkra att alla agerade korrekt. Vi behövde alltså ett Styrdokument med tydliga föreskrifter för verksamheten.

Men det var inte så lätt att hitta några lagar eller generella krav hos myndigheterna. Vi fick titta på vad flera olika organisationer och föreningar själva hade skrivit om krissamtal och därifrån fick vi pussla ihop ett styrdokument som skulle passa just oss.

Men jag återkommer till det längre fram. Först några ord om

UTBILDNING

Vi ska ju vara ett alternativ då man inte behöver och inte vill ha religiös eller psykologisk terapi, men vill ha hjälp att hantera sina existentiella frågor. D.v.s. samtal utifrån en humanistisk livsåskådning!

Något som känns extra aktuellt nu i pandemin!

Vi visste att man i andra länder kommit längre på det här området. Humanisterna i Holland och Belgien har haft sådan verksamhet i 30 år.  I England har man s.k. ”humanist chaplains”, i Danmark Humanistisk eksistentiel omsorg och i Norge Humanistisk livsveiledning.

Därför tog vi tidigt kontakt med vårt danska systerförbund. Vi hade en minikonferens med dem hösten 2018.  Och vi hade också kontakt med Röda Korset, som ju själva har krissamtal på sjukhus. Vidare tittar vi på vilka utbildningar som kan vara ekonomiskt möjliga och bäst för just vår verksamhet, så att vi kan ta fram ett utbildningspaket.

Vidare kan vi tänka oss att ordna webbkurser och minikonferenser med hjälp av våra danska, brittiska och nederländska systerorganisationer.

Hursomhelst: Vi är nu framme vid våren 2020 och då hände två saker!

Coronapandemin som gjorde att vi på allvar började fundera på att komma igång med stödsamtal på telefon i stället. Då slapp vi också problemen med en lämplig lokal, anonymitet och eventuella stalkers…

Ett annat skäl var att vi genom en av våra volontärer, Yvonne Rosén, som gått en kurs hos Mind fick en positiv inblick i hur det fungerade hos dom och hur vi själva skulle kunna starta ett pilotprojekt i liten skala.

Och där är vi nu!

PILOTPROJEKTET – PROVPERIODEN

Ja, nu tar jag ett skutt framåt i tiden för vi står just i begrepp att sjösätta vår provverksamhet!

Vi har nu sex mycket erfarna volontärer, alla jättesugna och redo att starta i projektet. Det är fantastiskt! Att allt nu faller på plats!

Vi har precis fått ett telefonnummer och vi kommer att annonsera i medlemsmejl till Humanisterna Syds medlemmar i första hand. Sedan utökar vi eventuellt till fler lokalavdelningar beroende på hur många samtal som kommer in. Tjänsten får också användas av anhöriga.

Volontärerna kommer att svara på ett specifikt telefonnummer under var sin kväll i veckan mellan kl 19.00 och 21.00.

Under provperioden har vi ett omarbetat STYRDOKUMENT där det kan låta så här:

”Humanistisk samtalspartner är en möjlighet att få prata med någon för den som är ensam, sjuk, i sorg eller av annat skäl behöver ha ett lyssnande öra.

Volontärerna erbjuder stödsamtal och inte terapi och riktar sig till vuxna människor i kris. Vid behov hänvisas till legitimerad vårdpersonal.”

Sedan följer rubriker som:

ANSVARSFRÅGOR, där sådant som ackreditering, hantering av klagomål, utvärdering och debriefing tas upp.

Under ETISKA RIKTLINJER kan man läsa att  volontären har tystnadslöfte och inte tar emot gåvor eller arvoden.

För formens skull berättar volontären redan från början att 45 minuter avsätts för samtalet, tystnadslöfte gäller och alla samtal är anonyma. Ingen av parterna säger sina namn och samtalen spelas inte in.

Till sin hjälp har volontären en lång lista med HÄNVISNINGAR till mottagningar, nätverk och föreningar med stödlinjer för psykisk hälsa med mera.

En LOGGBOK förs där man anger samtalets längd och vissa andra uppgifter såsom ålder, för statistikens skull. Men! inget som kan identifera en individ, och bara sådant som framgår under samtalet.

Samtliga volontärer kommer att träffas för en avstämning och debriefing varannan vecka. Det är ju också viktigt!

Provverksamheten kommer att pågå i några månader och därefter ska den att utvärderas innan beslut tas om nästa steg. Längre fram i tiden kanske vi också kan ha en chattfunktion som passar de yngre bättre. Deras självmordsfrekvens går upp, tyvärr! Vi får inte glömma att det är många, just bland dom unga, som känner sig vilsna i vårt förnuftstyrda samhälle.

Man kan också fundera över om vi överhuvudtaget kommer att ta upp den ursprungliga idén med samtal mellan två verkliga personer?

Hursomhelst:

Vi vill gärna se att detta initiativ så småningom växer till en samhällsbärande tjänst.     

Till sist vill jag tacka våra fina volontärer som nu gör detta möjligt – jag är full av respekt och beundran för er!

Utan er – inget projekt!

Tack!

Ann Widung, Humanisterna Syd


3 sep: Malmö Pride Watchparty

1 september, 2020

Nu på torsdag den 3 september kör Malmö Pride igång med en storslagen invigning som sänds från Malmö Opera. Till Pride-paraden, som i år är digital, har Humanisterna Syd skickat ett litet videobidrag.

📣 Klicka in dig på vårt watchparty (facebook-event) kl 18.45 på torsdag den 3 september. Som pepp börjar vi med lite bilder på hur humaniströrelsen världen runt firar Pride, innan vi ansluter till invigningen på Malmö Opera.

Malmö Pride håller på 3-6 september och kombinerar digitala seminarier med fysiska möten. Bland mycket annat kan man höra ett föredrag om hur homosexuella kan vara utsatta för hederskultur, med Mariam Taheri från vår vänorganisation Glöm Aldrig Pela och Fadime, som vi samarbetar med varje år på Fadimedagen. Kolla in programmet, och vi hörs på torsdag!


Rätten att häda är helig

1 september, 2020

Kommentar efter Koranbränningen och upploppen i Malmö den 28 augusti

Även en bokbrännare har yttrandefrihet. Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten är inte bara till för trevliga åsikter från trevliga personer. Friheten inkluderar alla, även när en främlingsfientlig provokatör vill elda upp en helig skrift – så länge det görs fredligt.

Man behöver inte hålla med om åsikten som uttrycks för att försvara rätten att uttrycka den.

Det är lätt att ta avstånd från de åsikter som uttryckts av initiativtagarna till koranbränningen i Malmö i fredags. Företrädare för det lilla danska partiet Stram Kurs vill införa politiska åtgärder specifikt mot muslimer som grupp. Det är djupt odemokratiskt och avslöjar att de har andra motiv än bara religionskritik.

Ändå måste jag försvara deras yttrandefrihet. Och självklart fördömer jag de våldsamma reaktionerna från arga muslimer på fredagskvällen. Att bränna en bok är lagligt. Våld som reaktion på en fredlig demonstration är aldrig acceptabelt.

Men det är synd när debatten om yttrandefriheten saboteras av främlingsfientliga. Våra demokratiska friheter är större och viktigare än så.

Humanisterna är en global rörelse för icke-religiösa i hela världen. Vi har många gånger hjälpt både ex-muslimer och ex-kristna att rädda sina liv undan religiöst våld. Hädelse är straffbart i 71 länder, inte bara i islamistiska länder, utan också i 20 europeiska länder, som Irland, Italien, Spanien, Grekland, och tills härom året också Norge och Danmark. I stora delar av Europa kan du alltså få böter eller fängelse om du kritiserar religion. Dessa hädelselagar är en obehaglig rest från västvärldens kristna arv.

Det är alltså inte så enkelt som främlingsfientliga ibland påstår, att västvärlden står mot islam. Se individerna i stället. Ett gäng muslimer kastade sten i fredags kväll, men 99% av Malmös muslimer gjorde det inte. De flesta muslimer i Sverige har inga problem med öppen debatt eller legitim religionskritik. Det finns också många som kallar sig muslimer utan att vara särskilt troende.

Min övertygelse är att vi människor kan klara av att leva tillsammans i den här världen. Det enda som krävs är att vi tolererar varandra. Vassa ord får vi tåla, men våld är inte acceptabelt. Det heligaste i en sekulär demokrati är yttrandefriheten. Låt oss använda den väl.

Magnus Timmerby, ordförande, Humanisterna Syd


Att välja döden

26 augusti, 2020

Allas rätt att bestämma om sitt eget liv är en viktig princip för oss humanister. Förbundet Humanisterna publicerade nyligen följande text på sin hemsida, som vi vill uppmärksamma:

”I DN publiceras idag ett reportage om ALS-sjuke Per Maritz som i tisdags avsluta sitt liv – med läkares hjälp. Humanisterna anser att en utredning om aktiv dödshjälp behöver påbörjas omedelbart.

Per Maritz död aktualiserar på ett brutalt och akut sätt behovet av att utreda de många oklarheterna gällande människors inflytande över den vård de får i livets slutskede, inklusive deras egen död. Att han tvingades leva med osäkerheten gällande något så centralt som hans död efter att organisationen Dignitas meddelat att han inte kunde komma till kliniken som planerat på grund av coronapandemin måste ha varit fasansfullt.

Det är hög tid att det tillsätts en utredning om aktiv dödshjälp. Redan 2008 skrev Statens medicinsk-etiska råd (SMER) att “Det är angeläget att den oklarhet som råder om de rättsliga betingelserna för beslut i olika livsslutssituationer snarast skingras. Det behöver således utredas i vilken mån man kan öka patienters inflytande över beslut i livets slutskede. Detta gäller särskilt patientens möjlighet att begära palliativ sedering. En majoritet i Rådet anser dessutom att läkares möjligheter att i speciella fall förskriva läkemedel vid ett självvalt livsslut bör utredas.”

– Denna fråga är troligen inte partipolitiskt självklar och kräver att politiker med stor integritet vågar ta ställning snarare än att ducka. Det är ett uppenbart problem att vi i Sverige inte lyckats hantera något så mänskligt som hur vi säkerställer att personer i Pers sits kan möta döden på ett värdigt sätt, säger Anna Bergsström, vice ordförande Humanisterna.

Behjälplig vid Per Maritz död var läkaren Staffan Bergström. Staffan mottog Hedeniuspriset 2010 och är idag styrelseledamot i Humanisterna Gotland. Han riskerar genom sitt handlande nu sin läkarlegitimation.

– Som humanist förstår jag Staffans agerande. Vår livssyn är grundad i övertygelsen om att vi människor måste verka på ett både ansvarsfullt och omtänksamt sätt gentemot varandra, även i de mest hopplösa situationer. Rådande regelverk är en konsekvens av rådande normer, inte en skänk från ovan. Regelverk kan ändras, säger Humanisternas förbundssekreterare Ulf Gustafsson.”


Vi i Humanisterna Syd vill också tipsa om följande dokumentär, gjord av den numera bortgångne författaren och humanisten Terry Pratchett, för den som vill veta mer om aktiv dödshjälp:
CHOOSING TO DIE


Rasistisk provokation mot muslimer i Malmö

20 augusti, 2020

Presskommentar 2020-08-20

Den främlingsfientliga provokatören Rasmus Paludan från danska partiet Stram Kurs ordnar en manifestation i Malmö (se SVT) för att bränna Koranen utanför en moské. Han kallar sig bl.a. Nordens hopp, frihetens soldat, fredens skapare och själsfridens källa. (*)

Att demonstrera är hans lagliga rätt och en del av yttrandefriheten – så länge det inte går över gränsen till våld eller återkommande trakasserier.

Den internationella humaniströrelsen står fullt ut bakom yttrandefrihet och fredlig aktivism. Yttrandefriheten innefattar även obehagliga åsikter. Även muslimer får tåla vass kritik, och jag vet att många Malmö-imamer inte har några problem med att bli utmanade i öppen debatt.

Men Paludan nöjer sig inte med sin yttrandefrihet. Han har uttalat syftet att provocera fram våld. Han har uttalat syftet att förbjuda islam, utvisa hundratusentals människor och andra politiska åtgärder riktade mot muslimer som grupp.

Det finns en likhet mellan mig och Paludan. Vi är båda kritiska mot det förtryck som ofta sker i Islams namn i världen. Och jag försvarar hans yttrandefrihet, liksom jag själv deltagit i manifestationer.

Men där slutar likheterna. Humanister kan aldrig ställa sig bakom främlingsfientlighet. Humanister kan kritisera religion, men aldrig förespråka våld eller politiska kampanjer mot en viss folkgrupp. Humanister värnar det sekulära samhället vilket innebär att vi vill tillåta alla livsåskådningar, inte förbjuda de livsåskådningar vi ogillar.

Humanisterna stöder yttrandefriheten och fredlig aktivism. Men vi kan aldrig hålla med om ett främlingsfientligt budskap. För mig som humanist är invandrade muslimer lika mycket medmänniskor som alla andra.

Magnus Timmerby, ordförande i Humanisterna Syd

(*) Lästips: kommentar av Niklas Orrenius i DN


Projekt: Humanistisk medmänniska

9 juni, 2020

Humanisterna Syd driver ett projekt för att utveckla en ny verksamhet som vi kallar Humanistisk medmänniska. Än så länge är det bara ett arbetsnamn och verksamheten är inte klar att annonsera, men vi har kommit så långt att vi känner oss mogna att ge medlemmarna en statusrapport. Denna projektrapport kommer också i nästa nummer av medlemstidningen Humanisten.

Om projektet:
Ibland behöver man bara någon att prata med. Det kan vara en personlig kris, som sorg, sjukdom, separation eller ensamhet. Många anhöriga har liknande behov.

Sjukhus erbjuder alltid en präst att tala med, vid sidan om psykolog och kurator. Religiösa stödpersoner finns i fängelser, i det militära, på universitet och gymnasier och i regionernas krisberedskap. Fina alternativ erbjuds också av många sekulära organisationer: Röda korset, Jourhavande medmänniska, Mind, Manscentrum – för att nämna ett fåtal.

Vad många kanske inte känner till är att även humaniströrelsen har väletablerad stödverksamhet i flera länder, exempelvis på universitetssjukhuset i Utrecht där avdelningen för “själavård” sedan många år leds av en humanist, inte en präst. Liknande verksamhet har våra systerförbund i bl.a. Belgien, Storbritannien, Danmark och Norge. På en del platser finns redan fälthumanister (i armén) och fängelsehumanister.

I Sverige har vi sedan 2018 jobbat med konceptet Humanistisk medmänniska för att bygga upp motsvarande. Det är ännu inte färdigt att annonseras utan är ett långsiktigt projekt som måste byggas på stadig grund.

Vi kommer inte erbjuda terapi, bara samtal. Alla våra stödpersoner ska ha rätt utbildning, förhållningsregler, tystnadslöfte och etiska principer.

Projektet har tre faser.

Konceptfasen

Under konceptfasen utarbetar vi själva förslaget till hur verksamheten ska se ut. Det innebär ett utbildningspaket, ett styrdokument och en broschyr. Dessa saker finns som första utkast.

Vi utarbetar också ett förslag på organisation och arbetsordning. Det är av största vikt att ha goda rutiner, dels för dem vi vill bistå men också för våra egna stödpersoner som måste ha möjlighet till “debriefing” efter ett svårt samtal. Här kan vi lära av våra duktiga officianter som i Humanisternas ceremoniverksamhet också möter familjer i avgörande skeenden i livet och kring döden.

Verksamhetens namn är en fråga som lätt kan bli subjektiv. Därför har vi försökt jobba systematiskt. Vi har undersökt vilka begrepp som används av humaniströrelsen i andra länder och totalt identifierat drygt 40 ord i alla möjliga och omöjliga kombinationer (allt ifrån “sekulär coach” till “icke-religiös samtalspartner”). Drygt tio av namnen var intressanta nog att värdera, vilket vi gjort enligt fyra kriterier:

  • intuitivt begripligt
  • språkligt välljudande
  • ej oönskade associationer eller förväxling
  • rimligt åtagande

Resultatet är en matris med poäng på varje namnförslag. Som arbetsnamn har vi valt Humanistisk medmänniska, men det återstår att bestämma.

Referensfasen

Referensfasen har tre steg. Först bollar vi våra utkast mot en referensgrupp som består av tre personer från förbundsstyrelsen. När materialet sedan är färdigt nog för samlad granskning kommer vi ordna en remissrunda där varje lokalavdelning får möjlighet att ge synpunkter. Förhoppningsvis kan vi också inkludera en workshop på en vår- eller höstkonferens. Även juridisk granskning finns i planen.

Sista steget blir beslut hos förbundsstyrelsen: om verksamheten ska starta officiellt, vad den ska heta, nödvändiga förtroendeposter, med mera. Vi räknar med relativt små kostnader i början, medan större budgetfrågor får tas på kommande kongress.

Genomförandefasen

Efter de nödvändiga besluten är det slutligen dags att sätta igång. Utbildningar behöver bokas, broschyrer tryckas och det hela ska annonseras. Uppstarten kan lämpligen ske stegvis, med ett par lokalavdelningar som börjar innan vi etablerar verksamheten i hela landet.

Projektet drivs i Humanisterna Syd av en arbetsgrupp på sju personer. Vi kallar oss Åke Fridell-gruppen, efter en av våra medlemmar som blev svårt sjuk och uppmärksammade oss på behovet innan han dog. På sjukhus avböjde han att tala med en präst, men i stället tog två av oss chansen att besöka honom.

Till sist en praktisk detalj. Parallellt med alla dokument och granskningar i planen har vi också ett praktiskt spår. För att lära oss på vägen har två personer i arbetsgruppen fått börja provverksamhet med bekanta, och vi har också avsatt en mindre budget för att pröva ett par olika utbildningar redan nu. Dessa praktiska erfarenheter är till stor hjälp när vi utformar rutiner och styrdokument.

Vi ser fram emot att visa mer av arbetet på nästa medlemskonferens till hösten eller våren.
Kontaktperson för humanistisk medmänniska: Ann Widung, ann@widung.com


Black lives matter

2 juni, 2020

Vi är solidariska med våra medmänniskor i USA och våra vänner i American Humanist Association skriver i ett uttalande:
“Humanism and social justice go hand in hand. We call on all humanists and all Americans to do everything in their power to stand and fight the systemic racism in American society and the police brutality that is engendered by that systemic racism.”

#Blacklivesmatter #Blackouttuesday

https://americanhumanist.org/featured/humanists-call-upon-congress-to-make-structural-changes-to-address-police-brutality/#blacklivesmatter


Humanistfika Lund – Humanister hjälper i coronakrisen

26 maj, 2020

Tid: 18.30 torsdag den 28 maj. Ta en te eller kaffe och var med via nätet:
LÄNK

Nu i kristid ser vi humanism i praktiken. Tillsammans med alla andra som bidrar gör också humaniströrelsen mycket. I Storbritannien har var tredje humanist anmält sig som volontär, Humanists International kör informationskampanj mot fake news, och även i Sverige har Humanisterna agerat.

Vilka behov ser du? Hur kan vi ta hand om varandra? Vi vill höra dina tankar och idéer och dela med oss av våra egna.

Vi ger en kort introduktion med inspirerande exempel världen runt, följt av öppet samtal. Ta en te eller kaffe och var med via nätet. Väl mött!

(Not: Det tidigare annonserade temat ”Humanist år 2045” skjuter vi på framtiden.)


NYTT DATUM: Diskussion om idéprogrammet

20 april, 2020

light-2935944_960_720

Tyvärr har vi blivit tvungna att skjuta fram diskussionsmötet om idéprogrammet. Uppdatera era kalendrar, nytt datum är 25 maj!

  • Tid: måndagen den 25 maj kl 18.30
  • Plats: På nätet via Zoom

Mot bakgrund av bl.a. en motion, av en av våra medlemmar, Stig Larsson, ställde sig årsmötet bakom att till förbundskongressen yrka på att förnya och utveckla det idéprogram, som vi sedan ett antal år har inom förbundet. Därför inbjuder vi till ett öppet möte för att utveckla tankegångar kring ett sådant arbete. Det sker i form av en videokonferens.

Vi ber alla gå in på videokonferensen tio minuter i förväg för att testa ljudet, så att vi inte behöver lägga tid på sådant under själva mötet.

Observera att alla medlemmar i vår lokalförening är välkomna att vara med. Har ni möjlighet att läsa idéprogrammet i förväg är det förstås en fördel. Läs gärna också motionen.

Väl mött!

 


Tips: – Pubträff online ikväll med VOF

16 april, 2020

Vi vill tipsa om ett viktigt ämne i tiden: Hur vet man vad som är ”fake” när allt är osäker? Om skepticism i Corona-tider, en onlineträff med VOF, ikväll (torsdag) 19:15.

Du hittar onlineträffen här: www.twitch.tv/vof_online, från 19:15 (föredraget startar 19:30)

amma

Mer info: Kvällen ämne är ”Hur vet man vad som är ”fake” när allt är osäkert?”
En skeptikers kanske främsta önskan är att försöka skilja på vad som är sant, missförstånd eller ren lögn. Men hur kan man göra det i Coronapandemins tidsålder, när till och med experter måste erkänna att det är mycket som är okänt?
Klimatet just nu lämnar fältet öppet för vilda teorier. Vi möts av allt ifrån välmenande spekulationer av folk i vår närhet till konspirationsteorier som sprids av charlataner och lycksökare. Det är viktigare än nånsin att vara på sin vakt!
Pontus Böckman ger sin syn på saken och hur man även i tider av ovisshet kan gå tillväga om man vill avgöra vad som är fakta, vettiga antaganden, spekulationer eller rent nonsens. Och helst undvika att vara en outhärdlig besserwisser samtidigt!