Summering av Humanistfika med Daniel Ringdell

18 november, 2019

Vi hade en annorlunda Humfika i Lund torsdag förra veckan. En för oss – vi var elva personer – okänd man berättade för första gången inför publik om sitt liv: från en tuff uppväxt till att försöka hjälpa andra.

En mycket stark berättelse men också tekniskt drivet. Det märktes ingenting av premiärnerver eller osäkerhet. Sedan hade vi en öppen och mångfacetterad fika där Daniel ytterligare förstärkte sin berättelse.

Vi tackar Daniel Ringdell för att han gästade och inspirerade oss.

17 okt: Humanistfika: Omtanke och ansvar

16 oktober, 2019
Pojkar, Utomhus, Thailand, Baby, Däggdjur, Indonesien

⏱️ Kl 18.30 torsdag den 17 oktober 📍 Bantorget 5, Lund

Humanistisk etik bygger på vanlig medmänsklighet och etisk reflektion. Men hur långt sträcker sig din omtanke? Amsterdamdeklarationens första punkt säger att Humanister har en plikt att visa omtanke om hela mänskligheten, inklusive framtida generationer. Hur mäktar vi med ett sådant ansvar? Och då bör vi väl också bry oss om andra kännande varelser?

Kort introduktion, sedan öppet samtal.

Humanistfika är för medlemmar men det går bra att ta med en vän. Vi har fika, bokbord och trevligt samtal. Välkomna!

Skolbesök på Klara Teoretiska Gymnasium

14 oktober, 2019

Skolbesök på Klara Teoretiska Gymnasium i Malmö. En heldag på tema Vetenskap och ovetenskap samt klimatet tillsammans med föreningen Vetenskap och Folkbildning. Mycket lyckat med diskussioner om ifall det går att förena vetenskap och religion, mänskliga rättigheter och religion, evolution, yttrandefrihet, hädelselagar, omskärelse. Många bra frågor och diskussion med elever från mestadels muslimsk bakgrund.

Resumé: Kosovos tystade kvinnor

6 oktober, 2019

Den 15 september hjälpte vi till att arrangera seminariet Kosovos tystade kvinnor / Be my Voice i Malmö.

Det fullsatta seminariet lyfte fram de 20 000 kvinnor och barn som utsattes för sexuella övergrepp under Kosovo-kriget 1999. Offrens röster har inte hörts på grund av en tystnads- och hederskultur som än i dag genomsyrar samhället och skuldbelägger offren.

De fyra gästerna från Kosovo, varav två parlamentariker, kämpar för upprättelse. De genomförde även seminariet i Stockholm, besökte riksdagen och Kosovos ambassad.

Läs resumén på Svensk-Albanska Nätverkets sida.

Celebrating Dissent – reflections after the festival

7 september, 2019

My reflections after the Celebrating Dissent festival in Amsterdam, Aug 30 to Sep 1, 2019 – by Magnus Timmerby, Humanists Sweden.

Photos below!

”Heretics, infidels, renegades… welcome to Amsterdam!”

These opening words from city mayor Femke Halsema (video) sparked immediate cheers and applause. She continued with a reflection on the city’s proud history as a safe haven for freethinkers since Spinoza. ”Without dissent and protest, change and progress are not possible.”

Cheering, and possibly a bit of confusion for a few in the mixed crowd, including some guests from very repressive societies, perhaps not fully knowing what to expect at an event like this.

Keynote speakers

  • Maryam Namazie, event organiser and well-known secular activist, was received almost as a rockstar by the audience.
  • Inna Shevchenko, leader of radical movement FEMEN: ”As a feminist, as a woman, I will be in conflict with religions as long as those religions will continue favouring men and degrading women.”
  • Taslima Nasrin, with multiple fatwas calling for her death and exiled since 25 years, gave a talk and read her poem “You go girl!” Although a soft-spoken person, her powerful words drew massive cheers.

Thus started the three-day festival, combining theatre, talks, poetry, film, stand-up comedy and performance art.

From the programme description: ”Women, non-believers and LGBT+ are often the victims of the strictest cultural and religious dogmas. The festival Celebrating Dissent honours their freedom. Freedom to think differently, freedom not to believe, and freedom to be yourself. A shout-out to everyone who fights for universal rights and freedom of speech.”

The festival was generously hosted by culture house De Balie. They provide this list of all speakers and video recordings.

Among the numerous other speakers and performers were writer Kenan Malik, performance artist Victoria Gugenheim, lawyer Saif Ul Malook (who risked his life to defend Asia Bibi), and representatives from many secular and ex-muslim organisations, from Sri Lanka to USA.

The persecuted find common ground

The festival offered a dozen events where secularists, feminists and LGBT+ persons contributed, verbally and through art.

How can such a diverse crowd, some more radical than others, instantly find common ground? Well, their oppressors are the same: the usual combination of patriarchy, religion and violent intolerance.

Around 30 ex-muslims (a world record?) participated on stage to tell their stories. So much pain, and so much courage. These people are hunted, threatened with death, ostracised, their children taken from them. And for what? Because they say ”no thanks” to religion. One guest, Zineb El Rhazoui, former journalist for Charlie Hebdo, was denied entry into the country due to security concerns.

A quote that says it all, from Saudi refugee Rana Ahmed, when asked what she appreciates most with living in a free society: ”To be able to walk in the street.

Or in the words of Maryam Namazie: ”All we want is to live.

Several participants targeted religion with fierce criticism. Notably, this criticism extended to those who, under a misguided banner of anti-racism, allow religious demands to tear down fundamental democratic principles and human rights.

This movement will not have it. They are fed up, they are claiming their right, and they are organising. They do not intend to compromise or temper their message. They won’t waste time responding to distractions. ”We’re busy fighting for our own lives,” said Namazie.

Betrayed and abandoned

Many expressed feelings of betrayal and abandonment by the left, which they see as no longer distinctly secular, rather nowadays often obliging to islamist demands.

Some criticism was also aimed at the Humanist movement, long-standing defender of non-believers globally, for sometimes missing the point. As Jimmy Bangash recalled from a recent conference in the UK: after he had presented statistics on percentages of muslims who are friendly versus hostile to LGBT+ persons, two humanists gave him a ”not all muslims” rebuke.

As oppressed ex-muslims, it’s not our responsibility to defend our oppressors,” said Muhammad Syed, founder of Ex-Muslims of North-America. Sadia Hameed (Council of Ex-Muslims of Britain) agreed: ”When women suffer domestic abuse, nobody asks them to defend men in general. But we are expected to defend our oppressors against far-right attacks.”

Emotions ran high

A strong expression of solidarity came towards the end from event host De Balie’s director Yoeri Albrecht, who revealed that his organisation committed a significant amount of money to Dutch migration authorities as security for two guests that were deemed high-risk. Noting the absurd contradiction in a policy that denies people entry to a free country due to risk of persecution, Albrecht told the audience that he would not hold it against these persons if they would decide to stay in the country. Some burst into tears. Emotions ran high, hugs were exchanged, many friends were made.

As Taslima Nasrin told the audience (similar to my memory from her speech at the World Humanist Congress in 2014): I can never return to my country or my family. So what is my nation? What is my family? The closest thing I have is you.

Magnus Timmerby, Humanists Sweden

A Swedish version of this text will be published in Humanisten, magazine for Humanists Sweden


Most of the following photos by Jenny Wenhammar. A few by De Balie and a couple by Magnus Timmerby.

Performance artist Victoria Gugenheim gave the audience 160 red balloons, each tagged with a name of a persecuted atheist. Outside, their names were written on Leidseplein square.
Inna Shevchenko, Maryam Namazie, Taslima Nasrin
Nazmiye Oral, Fauzia Ilyas, Cemal Knudsen Yucel, Omar Makram, Sohail Ahmad
Sherin Seyda (moderator), Ali Rizvi, Armin Navabi, Shabana Rehman
Rishvin Ismath, Zehra Pala, Mimzy Vidz
Victoria Gugenheim, Dareen Halimah, Jenny Wenhammar
Hugs for Yoeri Albrecht, director of De Balie
Maryam Namazie, Jenny Wenhammar. Art by Jenny.
Yoeri Albrecht, De Balie

Memorable quotes

”Harrassment, prison time and travel bans are expected consequences. But sacrifices must be made. Freedom doesn’t come for free.”

Mohammed Hisham, persecuted after appearing as an atheist on Egyptian TV

”What I appreciate most with living in a democracy? To be able to walk in the street.”

Rana Ahmed, ex-muslim from Saudi Arabia

”With pride I wear the badge ex-muslim, apostate, heretic”

Halima Salat

”Even our bodies are invaded. The only home we can have, is not safe.”

Inna Shevchenko, FEMEN

”I tell muslims: better offended than discriminated against.”

Armin Navabi, founder Atheist Republic
Photo: De Balie
Rahila Gupta

15 sep: Kosovo-krigets glömda offer

3 september, 2019

Mycket finns ännu att lära om Kosovo-kriget. Välkomna på seminarium med fyra överlevande kvinnor. Seminariet hålls på engelska.

Mer än 10 000 personer dog under kriget i Kosovo år 1999. Men vid minnesstunder uppmärksammades aldrig de 20 000 kvinnor, barn och män som blev utsatta för sexuella övergrepp. Anledningen är en tystnads- och hederskultur som råder i hela samhället i Kosovo.

Till seminariet kommer fyra kvinnor som arbetar för att sprida kunskap om detta och ge upprättelse för offren för de sexuella övergreppen.

Vasfije Krasniqi-Goodman
Kadire Tahiraj
Saranda Bogujevci
Lirije Kajtazi

Seminariet anordas även i Stockholm.

Humanistfika om ateism, agnosticism och andra begrepp

30 augusti, 2019

På senaste Humanistfika i Lund diskuterades vanliga begrepp om tro och icke-tro. Det visade sig att de flesta i rummet nog var agnostiska ateister. Lite överraskande, då ateism och agnosticism vanligen ses som två alternativ, men i själva verket kan begreppen kombineras. Mer om det nedan.


  • Teism: Gudstro. Vanligen avses en personlig gud som hör bön, bryr sig om dig, har en plan för dig, osv.
  • Ateism: Avsaknad av gudstro
  • Deism: Tro på en generisk högre makt men inte en personlig gud. Exempelvis en skapare som sedan inte lägger sig i. (I sci-fi förekommer idén att superintelligenta rymdvarelser kan ha hjälpt mänskligheten på traven – kanske är det också en slags deism, utan övernaturliga inslag…)
  • Adeism: Avsaknad av deism (ovanligt ord)
  • Panteism: Gud och universum är samma
  • Panenteism: Gud och universum är samma, fast gud är mer fundamental
  • Animism: Allt i naturen är besjälat
  • Antiteism: Motstånd mot gud eller mot gudstro
  • Apateism: Ointresse för frågan

Och så:

  • Gnosticism: Att vara säker på sin tro
  • Agnosticism: Att vara osäker på sin tro

För riktiga definitioner, se ett filosofilexikon.

Hur kan man då vara agnostiker och ateism samtidigt? Jo, det är två olika frågor:

1) Första frågan: Vad tror du på? Är du teist, ateist, deist, animist, panteist, osv? Den här frågan är rätt svartvit, antingen tror du på X eller inte.

2) Andra frågan: Hur säker är du på din tro/icketro? Om du är bergsäker på att X finns så är du gnostiker, alltså gnostisk teist eller gnostisk ateist, eller gnostisk deist, gnostisk animist, etc. Om du tvärtom är mycket osäker så är du agnostisk teist, agnostisk ateist, agnostisk deist, etc. Den här frågan är inte svartvit utan snarare en skala. Richard Dawkins, världens mest kända ateist, föreslog en sjugradig skala, där han klassade sig själv som mycket nära gnostisk ateist men inte helt, för den som har en vetenskaplig attityd måste hålla öppet för att även den mest absurda idé skulle kunna visa sig sann. Vem vet, nästa vecka kanske det dyker upp vetenskapliga evidens för att både Jesus, Oden, Vishnu och Batman finns på riktigt.

2B) Gnosticism/agnosticism – teori eller praktik? Som humanister försöker vi ha en vetenskaplig ansats och håller därför i teorin dörren öppen för att Jesus, Oden, Vishnu och Batman skulle kunna existera. Men i praktiken lever vi naturligtvis våra liv som om ingen av dem finns. I alla praktiska hänseenden är vi alltså 100% gnostiska ateister (och a-batman-ister), även om det rent kunskapsteoretiskt aldrig går att bevisa att dessa inte finns.

Så nästa gång någon frågar om du är ateist, fråga först ”Vilken gud?” och svara sedan hur pass gnostisk/agnostisk du är i din icke-tro, i teorin och i praktiken.

PS. Troende är ateister

Troende är faktiskt ateister, eftersom de avvisar alla gudar utom sin egen. Det kan till och med hävdas att troende är mer ateistiska än humanister! Hur går det ihop? En humanist håller ju åtminstone teoretiskt öppet för att någon av de ca 3000 gudar människan trott på genom historien skulle kunna finnas, medan många troende närapå tvärsäkert utesluter alla gudar utom den enda de viger sitt liv åt att dyrka. Snacka om antiteistisk ateism! Inte ens Batman får en chans.

Magnus Timmerby

Michelangelos berömda illustration av kristendomens Gud (och hans rumpa) på taket i Sixtinska Kapellet i Peterskyrkan, Vatikanen