Angående förstudien om Muslimska Brödraskapets närvaro i Sverige

17 mars, 2017

Nyligen presenterades en förstudie som fokuserade på Muslimska Brödraskapets närvaro i Sverige av Magnus Norell, Aje Carlbom och Pierre Durrani, på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Denna möttes av tung kritik från en grupp religionsforskare och islamologer. I denna debattartikel svarar vår ordförande Magnus Timmerby, tillsammans med representanter från Kvinnors Rätt, Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF), Ex-muslimer i Sverige med flera på kritiken.

Kritikerna varnar för att förstudien stärker fördomar mot muslimer. I själva verket är det kritikerna som stärker en vrångbild av islamism i Sverige enligt vilken islamister enbart utgörs av personer som bär kalasjnikov eller har ett bombbälte runt midjan. De vill få folk att tro att det bara är militanta islamister som är farliga då de genom terror skapar skräck och instabilitet. Kritikerna försvarar på så vis de mest samhällsfarliga islamisterna, det vill säga de som uppger sig för att vara och legitimeras som representanter för det så kallade muslimska civilsamhället.


Jihadisterna drivs av sin ideologi – Från Humanisten nr 3, 2016

4 oktober, 2016

I senaste numret av vår medlemstidning Humanisten, 3/2016, resonerade vår styrelseledamot Martin Karlsson om drivkraften bakom IS, och hur diskussionen runt det förs. Håll till godo!


dabiq-magazineDabiq är det officiella propagandaorganet från IS, Islamiska staten. Det är en välproducerad tidning som hade passat bra på många kaffebord om det inte vore för innehållet. I det senaste numret, nr 15, publicerades en artikel i ett ämne det råder delade meningar om; hur IS motiverar sina åsikter och handlingar. Jag finner delar av vänsterns och liberalernas – tydligast i USA, men synligt även här – förklaring till vad som motiverar jihadistiska och islamistiska rörelser som IS, Al-Qaeda, Muslimska brödraskapet med flera bristfällig. Det är, som det påstås, naturligtvis så att kolonialismen är en faktor här, och i nutid har exempelvis USA:s agerande under Bush bidragit. Man pratar om strukturell rasism och socioekonomisk diskriminering som faktorer hos dem som reser ner för att slåss på jihadisternas sida. Där någonstans slutar förklaringen. Man hittar alltså orsakerna enbart i världsliga ting och göranden, i alla fall förs debatten ofta så. Jag menar att detta inte räcker som förklaring utan att det även finns rent ideologiska drivkrafter. Det är klarlagt att långt ifrån alla som reser för att slåss med olika jihadistiska grupperingar är fattiga, lågutbildade människor från socioekonomiskt utsatta områden. En betydande andel kommer från eller har levt stora delar av sina liv i väst, de är åtminstone medelklassmänniskor, väl integrerade i samhället och välutbildade med ekonomiskt fördelaktiga jobb. Jag tycker det är rimligt att anta att det är andra saker som driver dessa människor.

1. Vi hatar er, först och främst, för att ni är otrogna; ni avvisar den enighet som är Allah – vare sig ni inser det eller ej – genom att sätta upp jämlikar till Honom att avguda, ni hädar mot Honom, påstår att Han har en son, ni fabricerar lögner om Hans profeter och budbärare, och ni hänger er åt allsköns djävulska sedvänjor. Det är av denna anledning vi är befallda att öppet deklarera vårt hat för er och vår fiendskap gentemot er. ’Ett gott föredöme har ni i Abraham och de som följde honom, när de sade till sina landsmän: ’Vi är inte ansvariga för er och för det som ni dyrkar i Guds ställe och vi tar avstånd från er. Fiendskap och hat skall råda mellan oss och er ända till dess ni tror på den Ende Guden.’ (Al-Mumtahanah 4). Vidare, precis som er otrohet är den primära anledningen till att vi hatar er är er otrohet den primära anledningen till att vi bekämpar er, så som vi har blivit befallda att bekämpa de otrogna till dess att de underkastar sig Islams auktoritet, antingen genom att bli muslimer eller genom att betala jizyah – för dem som ges det alternativet – och lever i förödmjukelse under muslimernas lagar och regler.

HAT MOT LIBERALA SAMHÄLLEN
Jag tror att ideologiska skiljaktigheter är den drivande faktorn för en majoritet av jihadisterna och islamisterna. De ser värderingar omkring sig som står i bjärt kontrast till dem som påbjuds i Koranen. Det är ett upplevt hot, som med all säkerhet förstärks av bland annat USA:s framfart i Mellanöstern, men om i första hand handlar om motstridiga uppfattningar om etik, gudstro eller brist därpå, värderingar, religionens plats och roll i samhället med mera. Och hotet måste bekämpas, delvis på grund av den expansiva aspekten av läran.

2. Vi hatar er för att era sekulära, liberala samhällen tillåter precis det som Allah förbjudit, medan det bannlyser många av de saker Han har tillåtit, något som inte berör er eftersom ni separerar religion och stat, och därigenom ger högsta auktoritet till era lustar och begär via de lagstiftare ni röstar till makten. På så sätt rånar ni Allah på Hans rätt att bli åtlydd och ni vill tillskansa er den rätten åt er själva. ’Ingen dömer utom Gud’ (Yusuf 40). Er sekulära liberalism har lett er till att tolerera och till och med stödja ’homosexuella rättigheter’, att tillåta alkohol, droger, otukt, hasardspel, till att ocker spritt sig och till att uppmuntra folket att håna dem som fördömer dessa smutsiga synder och laster. Som sådana för vi krig mot er för att hindra er från att sprida er misstro och sedeslöshet – er sekularism och nationalism, era perverterade, liberala värderingar, er kristendom och ateism – och all depravation och korruption de medför.

Den främsta anledningen till att jag menar att det är en ideologisk fråga är enkel. IS med flera säger detta till oss. Om och om och om igen berättar de för oss i tydligast möjliga ordalag varför de gör det de gör, varför de tycker som de tycker. ”Vi hatar er och vi slåss mot er för att ni inte tror på Allah. För att ni lever som ni gör, i stället för att foga er under islam och sharialagar.”

3. När det gäller den ateistiska ytterkanten så hatar vi er och för krig mot er för att ni inte tror på er Herres och Skapares existens.

GUDS ORD ÄR INTE FREDLIGT
Mot detta står ett narrativ om islam som en fredlig religion, att IS inte är riktiga muslimer, att vi spelar rasisterna i händerna om vi accepterar den här förklaringen. Exakt vad menas då med en ”fredlig religion”? Ideologier har teoretiska grunder, en uppsättning idéer som motiverar handlingar som utförs av dem som ansluter sig till ideologin. Ibland är de tydligt nedskrivna, ibland är de tvetydiga. I islams fall utgör Koranen, Guds ofelbara ord, den enskilt viktigaste källan. Och Guds ord är inte fredliga, men ofta väldigt tydliga. I nära nog varenda sura (undantaget framför allt dem som bara är ett par verser långa) står det upprepade gånger hur jag ska brinna i helvetet, vilka oerhörda plågor Gud ska straffa mig med när domedagen kommer och så vidare. Detta ska drabba mig bland annat för att jag inte tror att denna förment goda skapare existerar. Jag tror inte att jag är helt fel ute om jag påstår att det är ett av Koranens allra mest centrala budskap. Att jihadister genom sitt beteende diskvalificerar sig som muslimer, att de förvränger Koranens budskap, är helt enkelt inte sant. De utelämnar vissa – ska vi kalla det godare – delar. Så är det absolut. Men minst lika stora delar följer de ordagrant, och de delarna är ofta etiskt förkastliga. Jag har talat med människor, som när jag tagit upp de här tankarna frenetiskt skakat på huvudet i stället för att resonera med mig och försökt tysta mig genom att högt säga ”Nejnejnejnejnej…”. Så pass problematisk eller provocerande eller anstötlig anses åsikten vara att det faktiskt kan vara islam som ideologi som är problemet snarare än enbart politiska aktörer med våld som metod. Att islam är fylld av väldigt osunda, rentav ondskefulla idéer om oliktänkande människor. Att det IS gör står klart och tydligt angivet i Koranen och haditherna. Människor är enligt min mening allra oftast goda, men dåliga idéer kan få oss att göra fruktansvärda saker.

Vad som är viktigt att förstå här är att även om vissa menar att er utrikespolitik är den som driver vårt hat är just den anledningen att hata er sekundär, och det är anledningen till att vi tar upp den sist i listan ovan. Faktum är att även om ni skulle sluta bomba oss, fängsla oss, tortera oss, förtala oss, inkräkta på och ta vårt land, skulle vi fortfarande hata er eftersom vår primära anledning att hata er inte kommer att upphöra att existera förrän ni omfamnar islam. Även om ni skulle betala jizyah och leva i förödmjukelse under islams auktoritet skulle vi fortsätta hata er. Utan tvekan skulle vi sluta slåss mot er då, så som vi skulle sluta slåss mot alla otrogna som ingår i ett förbund med oss, men vi skulle inte sluta hata er.

PLOCKA RUSSINEN UR KAKAN
Låt mig vara tydlig med detta. Det är inga som helst problem för vanliga muslimer att vara delaktiga i byggandet av ett civiliserat, demokratiskt samhälle, de allra flesta är det också. Men då har man också ignorerat centrala delar av Koranen. Det är samma process, att plocka russinen ur kakan, som de flesta kristna ägnar sig åt. Det är jättebra, men det är värt att påpeka att det inte är religionerna och deras idéer som lett fram till att troende gör så i dag. Religionernas inflytande har tryckts tillbaka genom tryck utifrån, under lång tid, från konkurrerande och bättre idéer om vad som utgör ett gott samhälle. Det är vetenskapens falsifiering av deras idéer om hur världen uppkom och fungerar som gjort att deras världsbilder numera inte tas på allvar av lika många. Jag tycker inte om idén om en ”civilisationernas kamp”. Den förenklar problemet alldeles för mycket och används ofta i rasistiska syften. Däremot anser jag att det är en konflikt mellan ideologier som utspelas framför oss. Det handlar om väldigt motstridiga idéer om hur ett gott, och numera globalt, samhälle bör byggas. Kvinnors rättigheter i samhället, kvinnors och mäns roller och deras relation till varandra, hbtq-personers rättigheter, yttrandefrihet, pressfrihet, religionsfrihet med mera är områden där positionerna som ofta intas svårligen kunde vara mer olika. I den mån man kan tala om två konkurrerande uppsättningar idéer råder det ingen tvekan om vilken som ökar lyckan och välståndet för flest antal människor och som sätter högst lägstanivå för samhällenas sämre lottade. De är inte kompatibla och jag ser inte i vilket sammanhang de skulle kunna vara det. För att de ska bli det krävs att nämnda russinen-ur-kakan-process får ha sin gång och att vi främjar reformisterna världen över, som förstår värdet av det sekulära samhället och skyddet det bland mycket annat utgör för deras rätt att utöva sin tro inom ramarna för sin egen religion. Det finns en föreställning om att om vi talar om den koppling som i dag finns mellan islam och terrorism riskerar vi att radikalisera fler muslimer och driva dem i armarna på olika jihadistiska organisationer. Det är ett minst sagt ogeneröst sätt att se på muslimer i gemen. Vill vi värna om människor runtom i världen vinner vi ingenting på att inte tala om elefanten i rummet. Jihadisterna säger ju själva att deras primära drivkraft är deras religiösa övertygelse. Att vilja distansera sig från rasister är naturligt för alla som ställer sig bakom humanistiska, demokratiska och rättvisa värderingar. Men vi gynnar enbart rasisterna och jihadisterna genom att vägra säga att IS eller Boko Haram har något med islam att göra. Vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Om vi vägrar röra vid den här globala frågan låter vi den dikteras av Sverigedemokraterna, Donald Trump, JMB i Bangladesh och andra. Det är om något att spela både de rasistiska och de jihadistiska rörelserna i händerna. Det hjälper inte någon, allra minst de muslimer som är det största offret för IS:s framfart.

Citaten i texten är hämtade ur Dabiq nr 15, som kan läsas här.