Projekt: Humanistisk medmänniska

Humanisterna Syd driver ett projekt för att utveckla en ny verksamhet som vi kallar Humanistisk medmänniska. Än så länge är det bara ett arbetsnamn och verksamheten är inte klar att annonsera, men vi har kommit så långt att vi känner oss mogna att ge medlemmarna en statusrapport. Denna projektrapport kommer också i nästa nummer av medlemstidningen Humanisten.

Om projektet:
Ibland behöver man bara någon att prata med. Det kan vara en personlig kris, som sorg, sjukdom, separation eller ensamhet. Många anhöriga har liknande behov.

Sjukhus erbjuder alltid en präst att tala med, vid sidan om psykolog och kurator. Religiösa stödpersoner finns i fängelser, i det militära, på universitet och gymnasier och i regionernas krisberedskap. Fina alternativ erbjuds också av många sekulära organisationer: Röda korset, Jourhavande medmänniska, Mind, Manscentrum – för att nämna ett fåtal.

Vad många kanske inte känner till är att även humaniströrelsen har väletablerad stödverksamhet i flera länder, exempelvis på universitetssjukhuset i Utrecht där avdelningen för “själavård” sedan många år leds av en humanist, inte en präst. Liknande verksamhet har våra systerförbund i bl.a. Belgien, Storbritannien, Danmark och Norge. På en del platser finns redan fälthumanister (i armén) och fängelsehumanister.

I Sverige har vi sedan 2018 jobbat med konceptet Humanistisk medmänniska för att bygga upp motsvarande. Det är ännu inte färdigt att annonseras utan är ett långsiktigt projekt som måste byggas på stadig grund.

Vi kommer inte erbjuda terapi, bara samtal. Alla våra stödpersoner ska ha rätt utbildning, förhållningsregler, tystnadslöfte och etiska principer.

Projektet har tre faser.

Konceptfasen

Under konceptfasen utarbetar vi själva förslaget till hur verksamheten ska se ut. Det innebär ett utbildningspaket, ett styrdokument och en broschyr. Dessa saker finns som första utkast.

Vi utarbetar också ett förslag på organisation och arbetsordning. Det är av största vikt att ha goda rutiner, dels för dem vi vill bistå men också för våra egna stödpersoner som måste ha möjlighet till “debriefing” efter ett svårt samtal. Här kan vi lära av våra duktiga officianter som i Humanisternas ceremoniverksamhet också möter familjer i avgörande skeenden i livet och kring döden.

Verksamhetens namn är en fråga som lätt kan bli subjektiv. Därför har vi försökt jobba systematiskt. Vi har undersökt vilka begrepp som används av humaniströrelsen i andra länder och totalt identifierat drygt 40 ord i alla möjliga och omöjliga kombinationer (allt ifrån “sekulär coach” till “icke-religiös samtalspartner”). Drygt tio av namnen var intressanta nog att värdera, vilket vi gjort enligt fyra kriterier:

• intuitivt begripligt
• språkligt välljudande
• ej oönskade associationer eller förväxling
• rimligt åtagande

Resultatet är en matris med poäng på varje namnförslag. Som arbetsnamn har vi valt Humanistisk medmänniska, men det återstår att bestämma.

Referensfasen

Referensfasen har tre steg. Först bollar vi våra utkast mot en referensgrupp som består av tre personer från förbundsstyrelsen. När materialet sedan är färdigt nog för samlad granskning kommer vi ordna en remissrunda där varje lokalavdelning får möjlighet att ge synpunkter. Förhoppningsvis kan vi också inkludera en workshop på en vår- eller höstkonferens. Även juridisk granskning finns i planen.

Sista steget blir beslut hos förbundsstyrelsen: om verksamheten ska starta officiellt, vad den ska heta, nödvändiga förtroendeposter, med mera. Vi räknar med relativt små kostnader i början, medan större budgetfrågor får tas på kommande kongress.

Genomförandefasen

Efter de nödvändiga besluten är det slutligen dags att sätta igång. Utbildningar behöver bokas, broschyrer tryckas och det hela ska annonseras. Uppstarten kan lämpligen ske stegvis, med ett par lokalavdelningar som börjar innan vi etablerar verksamheten i hela landet.

Projektet drivs i Humanisterna Syd av en arbetsgrupp på sju personer. Vi kallar oss Åke Fridell-gruppen, efter en av våra medlemmar som blev svårt sjuk och uppmärksammade oss på behovet innan han dog. På sjukhus avböjde han att tala med en präst, men i stället tog två av oss chansen att besöka honom.

Till sist en praktisk detalj. Parallellt med alla dokument och granskningar i planen har vi också ett praktiskt spår. För att lära oss på vägen har två personer i arbetsgruppen fått börja provverksamhet med bekanta, och vi har också avsatt en mindre budget för att pröva ett par olika utbildningar redan nu. Dessa praktiska erfarenheter är till stor hjälp när vi utformar rutiner och styrdokument.

Vi ser fram emot att visa mer av arbetet på nästa medlemskonferens till hösten eller våren.
Kontaktperson för humanistisk medmänniska: Ann Widung, ann@widung.com

Fadimedagen i Malmö, 22/1 2019

Text och bild: Anders Moberg, GAPF Syd.

Tisdagen den 22 januari 2019 hölls en seminariedag i Rådhuset vid Stortorget i Malmö vid årets Fadimedag. Temat var ”Från ord till handling” och inbjudna var personal inom vård, skola, omsorg, även några advokater och poliser. Seminariedagen var ett samarbete mellan GAPF Syd, Humanisterna, länsstyrelsen Skåne och Malmö stad. Ungefär 175 personer deltog under dagen. Åhörarna hälsades välkomna av Mariam Taheri, ordförande vid GAPF Syd och konferencier för dagen var Kristin Nord, som till vardags arbetar som journalist vid Sydsvenskan.  Rakel Chukri som är kulturchef på Sydsvenskan, närvarade också under dagen och skrev en artikel sedan där hon klokt efterlyste mer av de positiva exemplen, inte bara de mest allvarliga fallen som bland annat slutar i mord. Även SVT gjorde ett intressant inslag från Fadimedagen i Malmö. 

Det är nu 17 år sedan Fadime Sahindal sköts till döds av sin pappa utanför hennes systers lägenhet i Uppsala. Han avlossade två skott på nära håll och Fadime avled omedelbart.  Orsaken till mordet var dels att Fadime hade haft en svensk pojkvän, dels att hon hade gått ut offentligt i media och berättat om hur det är att leva under så kallat hedersförtryck där framför allt unga kvinnor, men även pojkar inte kan bestämma själva vilka de vill vara ihop med, gifta sig med  och ibland även vad de vill jobba med. Detta på grund av press från den egna familjen och släkten. I november 2001 höll Fadime även ett gripande tal i Sveriges riksdag om hedersproblematiken. Kvällen den 21 januari 2002 sköts hon till döds av sin pappa. Redan innan hon mördades hade Fadime Sahindal varit i kontakt med Sara Mohammad som då hade startat en förening som hette Glöm aldrig Pela, efter mordet på Pela Atrosi nere i Irak 1999. När så Fadime också blev mördad, ändrade Sara Mohammad namnet på föreningen till Glöm Aldrig Pela och Fadime, förkortat GAPF. Varje år sedan mordet på Fadime 2002 hålls minnet över hennes kamp levande genom kurser, seminarier, paneldebatter, filmvisningar, gruppsamtal, en gala för att synliggöra den kamp som förs mot den här typen av förtryck och mord. Det styrs inte av en individ mot en annan och sedan fördöms av det omgivande samhället, utan det så kallade förtrycket, våldet och morden utförs i släktens namn. Det handlar om en kollektiv övervakning, kollektivt planerade och utförda sanktioner och hot mot den eller dem inom gruppen som bryter mot normerna för släktens så kallade heder. Även morden planeras kollektivt och sanktioneras av kollektivet, och morden utförs antingen av en eller två utvalda individer inom släkten, alternativt en grupp mot den person eller de personer som man vill straffa. Fadime sågs som ett hot mot släkten när hon öppet berättade om hur det var att leva inom en sådan familjestruktur.

Under de 17 år som har gått sedan mordet på Fadime Sahindal har visserligen mycket gjorts i det svenska samhället. Många förbättringar har genomförts vad gäller arbetsmetoder och lagstiftning, men teori och praktik följs tyvärr inte alltid åt. Samtidigt som medvetenheten om problematiken har ökat, metoder har arbetats fram, ny lagstiftning har kommit till och olika hjälpinsatser har utförts, så ökar samtidigt problemen i andra änden. Det finns fortfarande en blindhet för de här problemen inom viktiga grupper som ibland även förnekar dess existens.

Efter att åhörarna fick lyssna på en del av det tal som Fadime höll i riksdagen i november 2001 påpekade därefter Mariam Taheri, ordförande i GAPF Syd, i sitt inledningsanförande, att personal och myndighetspersoner har ett stort ansvar i att hantera de här frågorna på adekvata sätt.  ”Vi har ett gigantiskt arbete framför oss”, sa hon, och lyfte därpå de tusentals könsstympade flickor och utsatta ungdomar som kämpar för att göra egna val i livet utan att bli begränsade genom sanktioner, hot om våld, förtal, ryktesspridning etc. Mariam avrundade med att säga att det så kallade hedersvåldet ska bli ett fenomen som sedan är ett minne blott.

Till Fadimedagen hade flera eminenta föredragshållare bjudits in. Först ut var Juno Blom som under många år har varit ansvarig för hedersvåldsfrågor vid länsstyrelsen i Östergötland och även nationell samordnare. Nu är hon liberal riksdagsledamot och kämpar med de här frågorna inne från riksdagen. Juno lyfte bland annat hur barnen och ungdomarna som växer upp i släkter med starkt familjehederstänk ofta behandlas annorlunda än svenska föräldrars barn, och vilken orättvisa som ligger i detta. Ett dilemma som Juno också belyste var att trots att det pratas mycket om hedersproblematik och lagar stiftas, men att verkligheten ofta skiljer sig från pratet utifrån vad som faktiskt konkret görs. Det är ett stort problem. Därför är årets tema ”från ord till handling” så viktigt. Vad är det som gör att vissa är så rädda för att kallas för rasister om de lyfter frågan, istället för att modigt stå upp för de här personernas rätt att själva få välja sina liv. Juno gav några konkreta exempel på de mer anonyma personer som har drabbats av hedersvåldet. Vad vill vi uppnå med vår kamp mot hedersvåldet? Undervisning på lika villkor? Har vi det idag? Nej.  Separerad simundervisning, barnäktenskap, slöjor på småflickor med mera. Vilka signaler skickar det? Bara vi vuxna kan genom våra gränser och demokratisyn påverka om ungdomarna har tillit till oss eller inte.

Talare nummer två var Devin Rexvid, forskare i socialt arbete vid Umeå universitet. Devin är en skarp och insatt debattör vad gäller hedersvåldsfrågor. Han tog upp det svenska uttrycket att blod är tjockare än vatten, men förklarade att i hedersrelaterade sammanhang så är just hedern det dominerande värdet och normen. Ett arabiskt ordspråk säger att Gud är stor, men att hedern är större. Man får inte på minsta sätt kränka eller ifrågasätta denna heder. En man utan heder inom dessa släktstrukturer betraktas som levande död. Hedern handlar om mannens rätt till respekt och om att kunna övervaka släktens kvinnor. Devin berättade om gamla stamlagar som berörde kvinnors utomäktenskapliga relationer, i dessa ligger oskuldsidealet och kyskhetsidealet. Dessutom en segregering av kvinnor och män. Han lyfte hur de stora världsreligionerna har hållit dessa kyskhetsideal vid liv, men att främst västvärlden under det senaste århundradet har lämnat dessa ideal bakom sig. Sedan många människor har kommit till västvärlden från länder där hedersnormerna är starka, så har dessa frågor på nytt blivit väldigt aktuella. Det uppstår en kraftig värderingskonflikt mellan dessa hedersnormer och västvärldens jämställdhets- och frihetsideal, skolans och socialtjänstens uppdrag bland annat.

Devin Rexvid har forskat på vad som händer med pojkarna och männen i den här hedersrelaterade släktstrukturen. Den främsta begränsningen av pojkarna inom dessa släktstrukturer handlar om kravet att övervaka och i vissa fall även ta livet av närstående kvinnor. Devin nämnde att mordet på Maria Barin Aydin i Landskrona våren 2012 blev uppmärksammat i media, men samtidigt skedde ett annat mord i Göteborg som inte uppmärksammades. Varför inte? Därför att det var en kille? Det handlade om en ung man som mördades därför att han var homosexuell. Devin har gjort studier på Sharaffs hjältar och studenters uppsatser om pojkars och mäns utsatthet. Man ska vara en god son, och har många förväntningar på sig. Inte bara unga kvinnor övervakas utan även pojkarna, vad gäller deras beteenden. En god son inom hederskulturen lyder inte bara pappa, utan är hans förlängda arm vad gäller kontrollen av kvinnorna. Från 7 – 8-årsåldern blir pojkarna fostrade in allt mer i den manliga världen. En god son ska både sköta skolan och ta hand om och övervaka sin syster. Ibland tillrättavisa och misshandla henne. Dessa är kraven från släkten. Pojkarna förväntas ledsaga systrar och mödrar i offentliga sammanhang. En god son är också heterosexuell. Homosexuella söner blir ibland mördade, medan ”olydiga” heterosexuella söner straffas på andra sätt, bland annat genom utfrysning och förnekande. Hederskulturen handlar om att hålla upp en fasad utåt, och att släktens medlemmar har att vaka över deras goda namn. Devin lyfte även många andra saker.

Efter lunch var det dags för Bo Lagerkvist, före detta polis och del i det nationella kompetensteamet att få äntra scenen och ta till orda om sina erfarenheter ur ett polisiärt perspektiv. Han tog upp att ordet ”heder” normalt sett är något positivt, det är hedersamt, hedersdoktor etc. ”Hedersmord” är däremot inget positivt för de allra flesta. De människor som däremot planerar, utför och sedan sitter och pratar om morden som rentvättande tycker att det är något positivt. Kriminalvården gjorde en undersökning på personer som dömts för hedersrelaterade brott. Allihop hade förnekat brott, men dömdes i tingsrätten. Man tar på sig skulden och sitt straff, men inte skammen att erkänna brottet för de svenska, ”otrogna” myndigheterna. Hur ser vi på skammen? Bo berättade även om några fall där han som polis varit med och utrett olika hedersrelaterade brott, och hur de han förhörde såg på skam och heder. I övrigt är tystnaden extremt vanlig när polisen ska utreda sådana här brott. Omgivningen tiger och håller varandra om ryggen, antingen av ren rädsla, eller av lojalitet mot familjen. En flicka hade under förhör avslöjat lite om livet i familjehederskontext. Hon berättade att hennes pappa misshandlade henne och hotade henne med skarpladdad pistol om hon kom en kvart för sent hem från skolan. Bo Lagerkvist påpekade hur viktigt det är att vi uppmärksammar brott i familjehederns namn. Som yrkesverksamma är det viktigt att vi har en grundförståelse för den kollektiva strukturen och sättet att tänka för att vi ska kunna agera på bra sätt och applicera lagstiftningen rätt, förklarade han.

Bo Lagerkvist pekade på skillnaden mellan individuellt riktat våld där gärningsmannen är ensam och inte ses som en hjälte i närmiljön, och hedersbrotten där det egna kollektivet planerar brottet, utför det eller backar upp det kollektivt, och även hyllar och försvarar gärningsmannen efteråt. Idag är det ungefär samma lagstiftning i båda fallen, men Bo Lagerkvist efterlyser en bättre strategi juridiskt, polisiärt och socialt för att kunna hantera hedersbrotten.

Sista föredragshållaren för dagen var GAPF’s egen grundare, Sara Mohammad, som flydde från den irakiska delen av Kurdistan som ung. Sara har upplevt mycket och kämpat mot det hedersrelaterade förtrycket och morden i många år. Hon är en av frontfigurerna i den här kampen i Sverige. Sara berättade om hur Fadimedagen har utvecklats sedan mordet på Fadime Sahindal den 21 januari 2002, och om olika utbildningsdagar, seminarier, kurser med mera som sker till hennes minne, men även för alla de tusentals andra som har förtryckts och ibland mördats, även om deras namn aldrig nämns. Hon visade upp ungdomsbilder på sig själv från Irak där hon bland annat bar slöja. Saras tillit till mamman släcktes när Sara var sex år, eftersom Saras mamma lurade henne och tvingade sin lilla dotter att bli könsstympad med ett gammalt rakblad. Sara berättade att det gjorde ont, men att det gör mera ont då svenska förståsigpåare. läkare och debattörer försvarar könsstympningen. Hon berättade om en svåger som var släktens shariapolis och hur det även påverkade Saras egen uppväxt.

När Sara var 17 år ville hennes familj gifta bort henne med en 43-årig man som hon aldrig hade sett eller träffat innan. Hon skulle bli en handelsvara. Hennes bror var pådrivande i det här försöket att gifta bort henne, medan Saras pappa var mer motsträvig, därför att hon var duktigast av alla i skolan. Saras bror drog in henne i ett rum och hotade henne med en kalaschnikov mot hennes panna och frågade henne tre gånger om hon ville gifta sig. De två första gångerna sa hon nej, då slog han henne och förklarade att mörda henne var lika lätt som att dricka ett glas vatten. Sara sa då ja, men tänkte inte genomföra bröllopet, utan istället hellre begå självmord. Saras mamma var normalt den som var hårdast, som spottade på Sara om slöjan gled av, som slog henne med en kabel och vattenslang om Sara tittade i nyckelhålet på någon kille under tonåren. Trots det ansåg mamman att det var orättvist att hota Sara med ett vapen. Samtidigt ansåg Saras mamma att det var tusen gånger bättre att dottern antingen blev bortgift eller mördad, än om hon till exempel rymde hemifrån. Ändå rymde Sara på bröllopsdagen gömd under en burka och tog sig till en kusin och dennes kompis som gömde Sara och hjälpte henne vidare. Ju rikare familjen är desto större är kravet att hålla tyst. För att överleva i en hederskontext måste man ljuga och Sara fick ljuga sig fram för att hålla sig vid liv under den perioden. Samtidigt förklarade Sara att hennes pappa var ett stort stöd, och mycket kärleksfull, samt att hon bär honom med sig i bröstet när hon stöttar utsatta tjejer.

Så småningom träffade Sara sin före detta man och kom som kvotflyktingar från Turkiet. De fick två barn, en dotter och en son. Sara var rädd under de två första åren i Gävle för att hennes bror skulle flyga till Sverige och strypa henne någon natt. Det tog 20 år för brodern att acceptera Saras val, men numera skryter han över hennes roll i Sverige som förkämpe mot hedersvåldet. I början var det många av Saras släktingar som såg henne som en djävla hora, men som idag har accepterat henne. Sedan förklarade Sara Mohammad att Glöm Aldrig Pela och Fadime, GAPF, inte jobbar med hedersvåldsfrågan, utan att GAPF utmanar strukturerna bakom hedersförtrycket och hedersvåldet. Det handlar om att väcka aktivism. GAPF har stödverksamhet, stödjouren med stöd dygnet runt, psykologiska stödsamtal såväl för utsatta som för yrkesverksamma. GAPF har också utbildningar och kurser, samt jobbar med att påverka myndigheter och lagstiftare. 1046 personer är idag inrapporterat utsatta för hedersförtryck i dagens Sverige, men mörkertalet är stort. 487 av dessa inrapporterade är barn under 18 år. GAPF hjälper till med stödpersoner. Sara lyfte även andra aspekter. Efter varje talare fanns tid för frågor från åhörarna, vilket ledde till intressanta reflektioner och utvikningar. Sammantaget blev hela seminariedagen i Malmö den 22 januari 2019 mycket lyckad.

 

Riksmötets öppnande 2018

Vi vill passa på att påminna om den högtidsstund som årligen anordnas av Humanisterna i samband med Riksmötets öppnande i Stockholm. Traditionellt håller Svenska Kyrkan en gudstjänst i Storkyrkan i samband med detta men 2012 började vi i Humanisterna arrangera en sekulär högtidsstund som ett alternativ och ett led i vårt fortsatta arbete att sekularisera staten. Målet är att uppmärksamma värdet med demokrati, en sekulär stat och mänskliga rättigheter.

Sedan 2016 är det även en av Riksdagsförvaltningen erkänd ceremoni, likställd med Svenska Kyrkans ceremoni.

Årets tillställning hålls på Konstakademin, nu på tisdag 25e september, och inleds med en välkomsthälsning av förbundsordförande Anna Bergström, följt av tal av Ola Rosling (Hans Roslings son) och musik av Eva Dahlgren.

Läs mer på förbundets och Riksdagens hemsidor.

Häng med oss under Malmö Pride 2018!

Nu på torsdag den 8e sätter Malmö Pride 2018 igång och Humanisterna Syd är tillsammans med Vetenskap och Folkbildning Skåne med som vanligt! Precis som förra året så deltar vi på två sätt:

Fredag den 9e kl 13 slår Pride Park upp portarna i Folkets Park och för andra året i rad är vi en av utställarna. Pride Park håller öppet på följande tider under helgen:

– Fredag 8 juni 1300 – 2200
– Lördag 9 juni 1200 – 2200
– Söndag 10 juni 1400 – 2100

Ta med dina vänner och hälsa på oss och alla andra organisationer som jobbar för ett jämlikt och inkluderande samhälle för HBTQIA-personer!

 

Naturligtvis går vi även med i Prideparaden! Paraden går från Stortorget på söndagen den 10e, följande tider gäller:

– 1130 Humanisterna Syd och VoF Skåne samlas vid Apoteket Lejonet
– 1200 Officiell samling
– 1300 Avgång!

Paraden tågar genom city och anländer till Pride Park / Folkets Park mellan kl 14 och 15 någon gång, varpå Pride Park öppnar igen.

---

Länkar till våra Facebook-evenemang osv. Hjälp gärna till att dela Facebook-evenemangen!

Facebook-evenemang Pride Park.

Facebook-evenemang Prideparaden.

Meetup-evenemang Pride Park.

Meetup-evenemang Prideparaden.

Instagram Pride Park.

Instagram Prideparaden.

Malmö Pride.

Malmö Pride Facebook-evenemang Pride Week.

Malmö Pride Facebook-evenemang Prideparaden.

 

Blasfemilagarna avskaffade i Danmark

Tidigare i år gjorde de nordiska Humanistförbunden* ett gemensamt uttalande för avskaffandet av blasmfemilagarna i Danmark, Finland och Färöarna. Bakgrunden var att en dansk man i februari, för första gången sedan 1971, åtalades för blasfemi. En skrivelse i frågan undertecknades av systerorganisationerna och lämnades till den danska justitieministern via danska Humanistisk Samfund.

Till vår stora glädje kan vi meddela att Folketinget igår, 2/6 2017, beslutade att avskaffa lagarna som begränsat danskarnas yttrandefrihet i 334 år. Nu hoppas vi att Finland och Färöarna följer det danska exemplet.

Det gemensamma uttalandet.

Humanisternas uttalande om det danska beslutet.

Det gemensamma, nordiska Humanistmanifestet, antaget 2016.

*Humanistisk Samfund, Danmark
Vapaa-ajattelijain Liitto ry – Fritänkarnas Förbund rf, Finland
Suomen Humanistiliitto, Finland
Humanisterna, Sverige
Human-Etisk Forbund, Norge
Si∂mennt, Island
Humanistafelag Føroya, Færøerne

Humanistfika i april – På flykt från religiöst förtryck

Var – Bantorget 5, Lund (ca 300 meter från Lund C)
När – Onsdag 5/4, kl 1800
Parkerar gör du enklast på Västra stationstorget, därifrån är det fem minuters promenad till lokalen.

Medlemmar är välkomna på Humanistfika, nu på onsdag den 5 april! Observera att samtalet blir på engelska!

Denna gång har vi som särskild gäst en man från Egypten som tvingades fly för att han är ateist. Kom och hör hans historia, ge moraliskt stöd och hjälp honom med kontakter om du kan.

Varmt välkomna!

Facebook-event: facebook.com/events/1294202470670121
Meetup: meetup.com/Humanisterna-Syd/events/23890942

Humanistfika är avslappnade träffar varje månad då vi bjuder på något gott och skapar plats för lite mer personliga samtal. Har du kanske själv en livserfarenhet du skulle vilja dela med dig av, en gäst du tycker vi ska bjuda in, eller kanske en film eller bok att diskutera?

Humanistfika är för medlemmar men vill du ta med dig barn eller en nyfiken vän går det bra.

Vi har också bokbord. Helt nya böcker 40 kr, och tidskrifter gratis. Dessa fina priser kan vi ha tack vare en generös gåva från Fri Tanke förlag. Ta tillfället att köpa en bok, bilda dig och samtidigt stödja Humanisternas verksamhet.

Studiecirkel i Kritiskt Tänkande – del 4

Var – ABF Mitt Skåne, Kiliansgatan 9, Lund (ett stenkast från Domkyrkan)
När – Måndag 3/4, kl 1830

På det fjärde mötet i studiecirkeln om kritiskt tänkande kommer vi, dels att gå igenom Torbjörn Tännsjös artikel om organdonation, som publicerades första gången i DN 1990, dels börja gå igenom vad ”dålig” argumentation kan vara. Tännsjös artikel kommer att på mötet presenteras i form av en argumentöversikt av den typ som vi tidigare gått igenom på cirkeln. ”Dålig” argumentation kan ske omedvetet och leda till onödiga missförstånd, men även medvetet, ett slags missbruk, för att med intellektuellt ohederliga tricks försöka vinna en diskussion.

Leder cirkeln gör eminente Johannes Flink och det går hur bra som helst att komma även om du missat tidigare tillfällen! Koden till ABF-porten är 1347, ta hissen upp till fjärde våningen. Kommer du inte in kan du ringa Johannes på 0707-231612.

Varmt välkomna!

———-

I cirkeln diskuterar vi varför det är bra med kritiskt tänkande, vad förutsättningar för kritiskt tänkande skulle kunna vara och vad det är som gör att det ibland fallerar. Ett argument för kritiskt tänkande är att det tycks som om det med enbart kritiskt tänkande går att veta någonting: d v s att ha, förstå, och tro på välgrundade uppfattningar som på något sätt är sanna eller trovärdiga (och kontrollerbara).

En viktig förutsättning för kritiskt tänkande tycks vara att vara rationell och förnuftig och inte för känslomässig. När vi blir känslomässiga kommer faktorer som vårt egenintresse, våra rädslor, våra bekräftelsebehov att styra vårt tänkande och vad vi kommunicerar i så hög grad att vi inte förmår tänka kritiskt. Våra rädslor för osäkerhet och det vi inte förstår, gör att vi lätt tänker i svart och vitt och hittar på samband som inte finns.

En annan viktig grundförutsättning för kritiskt tänkande är också attityden av respekt mot mina meningsmotståndade och insikten att jag kan ha fel och de kan ha rätt. Med en respektfull och prestigelös argumentation kan vi alla närma oss ståndpunkter som är något mer sanna och trovärdigare än de som vi, kanske smärtsamt, lämnar bakom oss. Och då vet vi vet något mer än vi visste innan, och framför allt så har vi en gemensam plattform av kunskap som förenar oss.

Länk till Facebook-event: facebook.com/events/1505830612784703

Länk till Meetup-event: meetup.com/Humanisterna-Syd/events/238904952

Påvebesöket i repris

Vid månadsskiftet oktober / november förra året, under firandet av reformationens 500-årsjubileum, passade påven och hans entourage på att besöka Malmö och Lund. Humanisterna och Humanisterna Syd tog som ni säkert minns tillfället i akt att anordna aktiviteter och utspel i samband med detta, bl a lite tips till katolska kyrkan på hur de kan modernisera sin ålderdomliga inställning till saker som abort, HBTQ-personers, barns och kvinnors rättigheter, medicinsk forskning mm. Här nedan följer en sammanställning över våra aktiviteter, länkar till dem och pressbevakningen vi fick. Vänligen notera att en del av materialet även finns på engelska och arabiska.

• Humanisterna Syd satte upp “Tio teser för en mer human kyrka” på Lunds domkyrka. Video på svenska och engelska.
• 500 exemplar av “Tio teser” utdelade vid insläppet till Malmö Arena och Swedbank Stadion inför påvens framträdanden
• Pressmeddelande från Humanisterna: “Tio teser för en mer human kyrka”
• Debattinlägg i Aftonbladet av Humanisternas förbundsstyrelse: “Tio teser för en mer human kyrka”
• Debattinlägg i Dagens Samhälle av Patrik Lindenfors: “Svenska kyrkan har bjudit in en ledare för en misogyn, uttalat homofob organisation”
• Ståupp-komedi arrangerad av Humanisterna Syd

 

PRESSBEVAKNING:

• Sydsvenskan: Humanisterna kritiska till påvebesöket
• SVT Gomorron Sverige: Intervju (ca 06:40) med Christer Sturmark, ordförande för Humanisterna
• SVT Rapport: Kort intervju med Magnus Timmerby, ordförande Humanisterna Syd
• SVT Radio Sweden Arabic: مطالبة العلمانيين باستمرار الإصلاحات في الكنيسة الكاثوليكية
• SVT Nyheter: Påven är ingen mysfarbror
• International Humanist and Ethical Union: “Ahead of Pope visit, Swedish Humanists stick Humanists theses to Luther’s church door”
• Fritanke.no (Norge): Svenske humanister teipet ti teser på domkirkedøra
• Humanistisk Samfund (Danmark): 10 teser til reformation av den katolske kirke

Ståupp-komedi – Om religiösa, ateister och en påve på Sverigebesök

– Tid: Kl 19.00 måndagen den 31 oktober
– Plats: Sir Toby’s, Davidshallsgatan 21, Malmö (ett stenkast från Triangeln)

Ståupp-komedi!

På måndag har Humanisterna Syd i samarbete med Sir Toby’s nöjet att erbjuda på en kväll i humorns tecken. I samband med påvens besök och 500-årsminnet av reformationen finns det mycket att prata om och kritisera. Som varför de tycker vi är födda i synd? Eller vad i hela världen grejen är med påvens och kardinalernas ”aningens otrendiga” kläder? Och om påven kommer våga bjuda upp Antje till en tryckare när festligheterna är igång? För att hjälpa oss reda ut svaren på dylika frågor har vi bjudit in komikerna Mackan Andersson, kristen, och Björn Tennfors, humanist. De är rutinerade ståupp-komiker med underfundig, intelligent humor. De tar upp religiösa tokigheter, sura ateister, och det kan hända att påven också får sig en släng av sleven.

Vårt månatliga Humanistfika i Lund som egentligen var planerat denna dag är inställt då Lunds kommun stänger av hela innerstaden för Påvens besök. I stället kör vi denna pubkväll i Malmö.

Så varmt välkomna till en rolig kväll med Humanisterna. Ta något gott att dricka, en bit mat om du känner för det, så ser vi om vi inte kan reformera lite vi också!

Humanistfika 26/9 – Humanisternas sekulära högtidsstund vid riksdagens öppnande *OBS NY LOKAL*

På måndag är det dags för septembers Humanistfika! Den här gången kör vi filmvisning från ett väldigt speciellt ögonblick i förbundets historia:

Riskdagens öppnande efter sommaruppehållet äger normalt rum i september varje år och hålls enligt tradition i Storkyrkan i Stockholm, vilket inkluderat den s k riksdagsgudstjänsten. Sedan fem år tillbaka har Humanisterna anordnat en separat ceremoni i sekulär anda på Konstakademien i Stockholm, med separationen av stat och kyrka i åtanke har tanken varit att då ska även riksmötets öppnande vara en sekulär högtid.

I år erkändes dock denna ceremoni officiellt för första gången då en inbjudan till den skickades ut tillsammans med den vanliga inbjudan till ceremonin i Storkyrkan, detta efter enträget opionionsarbete av vårt förbund. Såhär sa förbundsordförande Christer Sturmark om tillställningen:

Riksmötets öppnande förtjänar större uppmärksamhet. Det en dag att fira demokratin i Sverige. I år finns det extra anledning att uppmärksamma denna dag eftersom Riksdagsförvaltningen nu har tagit ytterligare ett steg för att likställa olika livsåskådningar i statens ögon, och förverkliga den separation av kyrka och stat som påbörjades år 2000. Äntligen likabehandlas den sekulära högtidsstunden, som arrangeras av Humanisterna, med gudstjänsten i Storkyrkan.

På måndag ordnar vi därför filmvisning från vår välbesökta ceremoni på Konstakademien, med tal av bl a svenska Amnestys generalsekreterare Anna Lindenfors. Besökare, dryga hundratalet, inkluderade riksdagsledamöter och ministrar som Anders Ygeman och Åsa Regner, och kulturella kändisar som Ernst Billgren och David Lagercrantz.

Så kom och ta del av den här högtidsstunden tillsammans med andra humanister, och tala om varför den behövs och vad den betyder för demokratin i vårt land!

OBSERVERA! Vi byter fr o m det här tillfället lokal från IOGTs lokaler vid Bantorget i Lund till ABFs lokaler på Kiliansgatan 9, även detta i Lund.Lokalerna ligger nära domkyrkan och det tar cirka tio minuter att går från centralstationen. Vi börjar kl 18 som vanligt men det är bra om ni kommer lite innan kl 18 då lokalerna automatiskt låses då. Skulle ni komma efter kl 18 kan ni ringa Magnus Timmerby på telefonnummer 0762 788726 så kommer han eller någon annan ner och släpper in er.

Varmt välkomna kära vänner!