== Temadag om vetenskap på Hermods gymnasium ==

23 november, 2017

I förra veckan var Humanisterna tillsammans med Vetenskap och Folkbildning inbjudna till Hermods gymnasium för en temadag på tema ”Vetenskap och ovetenskap”.

Magnus Timmerby från Humanisterna Syd och Pontus Böckman från VoF Skåne höll tillsammans fyra föredrag för naturvetenskapliga klasser. Klasserna gjorde även övningar kring ”Sant eller falskt” och ett besök på tandläkarhögskolan.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vid pennan/Rickard Kentander

 

 

Annonser

==== Samtalskvällar om #metoo ====

18 november, 2017

 

Humanisterna Syd bjuder in till samtalskvällar om #metoo i Lund och Malmö.

– Pubkväll i Malmö: 28 november kl 18.00 på Sir Tobys, Davidshallsgatan 21

  • Pubkvällen i Malmö är öppen för allmänheten.

– Humanistfika i Lund: 11 december kl 18.30 på Bantorget 5

  • Humanistfika är för medlemmar men ta gärna med intresserad och nyfiken vän!

Medborgarkampanjen #metoo har växt enormt. Sedan oktober har miljoner kvinnor vittnat på internet om att de blivit sexuellt hotade eller antastade av män. Det handlar inte bara om närmanden som går över gränsen, utan besvärande ofta är det män som utnyttjat sin maktposition för att ofreda eller tvinga till sig sexuella tjänster.

Bara i Sverige har vi de senaste dagarna sett upprop från 576 skådespelare, 4446 jurister, 1993 musiker och 1319 politiker. Detta utöver alla enskilda kvinnors vittnesmål.

Många av oss, kvinnor som män, reagerar å ena sidan krasst och igenkännande samtidigt som vi häpnar över den enorma omfattningen. Vissa menar att #metoo är den största kvinnorörelsen sedan rösträtten. Den har chans att leda till verklig insikt och varaktig förändring.

Det finns mycket att reflektera över. Var det bättre eller sämre förr? Är antalet förövare så många att det är rimligt att tala om den mänskliga naturen snarare än ett fåtal rötägg? Visar detta hur vi människor egentligen drivs av djuriska instinkter, och kan vi övervinna dem? Är varje kultur blind inför sina egna sunkiga normer? Kan vi bli bättre? Vad gör vi nu?

Även i EU parlamentet har man debatterat (2017.10.25) och lagt fram en serie rapporter som under de senaste åren avslöjade påståenden om sexuella trakasserier och övergrepp  i Strasbourg parlamentet .

Parlamentets talesman Marjory Van den Broeke bekräftar att det finns fall som är inrapporterade de senaste åren. Hon tillade att ”lämpliga åtgärder” hade tagits men avböjt att kommentera vidare p.g.a. ”sekretesskäl”.  Källa:

 

Varmt välkomna på samtalskväll i humanistisk anda.

 

Vid pennan/Rickard Kentander


Ceremonier – minikonferens i Lund

16 november, 2017

I början av november, i Lund, anordnade Humanisterna Syd en minikonferens för verksamma officianter i södra Sverige.

Tanken var att officianterna skulle få en möjlighet att få träffas och utbyta erfarenheter samt samtala kring vad det innebär att vara utbildad och examinerad officiant av Humanisterna. I skrivande stund finns det i riket ett 30-tal utbildade officianter med varierande uppdrag.

Närvarande var Nina Faartoft från Danmark, Gunnar Hjert, Yvonne Jandréus, Bodil Adler, Helen Hansson samt Kåge Klang. Även intresserade medlemmar hade infunnit sig.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Gunnar Hjert: Vår nestor, med mångårig erfarenhet, berättade om sina upplevelser och om hur han bemöter och genomför sina ceremonier. Han nämnde att under de tre senaste åren hade han haft ca 70 begravningar per år.  Gunnars röda tråd: Inga religiösa inslag förekommer i ceremonin, men i övrigt har de anhöriga alltid sista ordet i planeringsarbetet.

Yvonne Jandréus med adress Skivarp är den enda i Skåne som har laglig vigselrätt utöver namngivning samt begravning. Vigselrätt får man genom att ansöka hos Länsstyrelsen. Yvonnes röda tråd: Det är den som ska namngivas, vigas, begravas som är huvudperson.

Kåge Klang: Den nyfödde välkomnas till livet och vår gemenskap. De unga i vår humanistiska konfirmation bekräftas under vägen till att bli vuxen och de som vigs välkomnas till sin partners släkt och vänner. I begravningsakten tar vi avsked av den avlidne, för att gemensamt återgå till livet. Kåges röda tråd: att samtal kring önskemål och intentioner är A och O samt att inga detaljer får glömmas.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Boel Adler: Utbildad sångpedagog och har i Simrishamn en vacker lokal som används till ceremonier sommartid, en renoverad lada utrustad med konsertflygel och ljudanläggning, och med det underbara Österlenlandskapet utanför.

Boels arrangemang inför en ceremoni. www.ribbingsberg.com

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Helen Hansson: adress Malmö och nyexaminerad officiant, hösten 2016. Helen tar uppdrag som barnvälkomnande och begravningar i Malmö och södra Skåne.  Helens röda tråd: att kunna vara behjälplig och att skapa en minnesvärd stund att vila och glädjas i.

Vårt danska systerförbund var också representerat av Nina Faartoft, som är ceremoniansvarig i det danska Humanistisk Samfund.

När det gäller att utbilda officianter i Sverige och Danmark är skillnaderna inte så stora. Man utbildar sina officianter för att kunna utföra Navnefest, Bryllup, Begravelse samt Konfirmation. Båda förbunden betonar också starkt att det är kvalitet som gäller vid utbildning samt examinering av officianterna. Eftersom Danmark fortfarande har en statskyrka stöter man på en del problem när man vill utföra sina icke religiösa ceremoniella uppdrag.

I Sverige erbjuder Humanisterna officiantkurser som leds av Irene Rune och Urban Jansson. Under kursen fördjupar de kunskaperna kring barnvälkomnande, vigsel och begravning och deltagarna ges tillfälle att lära sig rutiner och kvalitetssäkering kring ceremonierna och att kunna genomföra dem.

Officianterna var överens om att förbundet bör diskutera följande:

  • Vigselrätten bör avskaffas för religiösa samfund.
  • Förbundet bör se över gemensam prissättning

Vid pennan/Rickard Kentander

 


Pubkväll under temat Artificiell Intelligens

2 november, 2017

Humanisterna Syds Pubkväll på Sir Toby´s, torsdagen den 26 oktober i Malmö, hade temat ”Artificiell Intelligens”.

 

  • Caroline Bilander hade tagit initiativ till träffen och det var Caroline som inledde kvällen med en presentation av ämnet ”A.I.”. Caroline gick igenom definitioner av begreppet och en kort historik av utvecklingen inom ämnet. Sedan följde en livlig och spretig diskussion. Saker som diskuterades var bl. a. kommer det finnas några jobb kvar till oss människor i framtiden, kommer vi att få mer fritid och kunna förverkliga oss själva om maskinerna tar över produktionen och vad det innebär för möjligheter och faror för samhällsutvecklingen.
  • Caroline Bilander kommer att kalla till en ny träff till våren, 2018, angående A.I. Det finns många olika aspekter på A.I. som man kan diskutera kring och med tanke på den snabba utvecklingen som sker inom fältet finns det alltid saker att samtal om.
    I nuläget har AI utvecklats i sådan hastighet att sociala och etiska aspekter och områden som ekonomi och juridik inte hunnit med. Att finna lämpliga lösningar kring dessa frågor blir en utmaning för våra samhällen framöver, både globalt, nationellt och inom vår mest privata sfär.
  • Vi ses till våren.
  • En av besökarna var Hans Stenström vars stora intresse är A.I.. Hans fick i uppdrag att skriva kortfattat om just A.I.. Vi har valt ut några delar ur hans text.

/…/

För lite drygt tio år sedan läste jag en bok, ”The Singularity is Near” av den amerikanske författaren Ray Kurzweil. Ray är en uppfinnare, entreprenör och futurist och har skrivit ett antal böcker om teknikutvecklingen och hur det kommer att förändra samhället och oss människor. Hans teorier är i sig inte så kontroversiella utan det är tidshorisonten där han utmärker sig. Enligt Ray kommer singulatiteten dvs. den punkt i teknikutvecklingen när datorerna överträffar den mänskliga tankeförmågan att inträffa redan 2045. Han bygger sitt antagande på att teknikutvecklingen är exponentiell inte linjär och det leder till att framtiden är närmare än vad många tror.

Roboten Atlas är en humanoid robot som tillverkats av företaget Boston Dynamics, den använder sig av artificiell intelligens.

Om och när man lyckas skapa en A.I. med förmågor som överstiger våra mänskliga kommer vår roll här på jorden att förändras i grunden. Under hela mänsklighetens historia har vi Homo Sapiens varit den intelligentaste varelsen på jorden. Detta har gjort att vi har kunnat bruka (och missbruka) jordens resurser för våra egna ändamål. Men vad kommer att hända efter Singulariteten? Hur A.I. ska utvecklas, vilka mål man ska ha med forskningen är frågor som berör alla människor inte bara A.I. experter eller ingenjörer.

A.I. forskning har historiskt kännetecknats av perioder av optimism över nya kraftfulla datorer och/eller nya sätt att programmera dom, som skulle lösa problemet med att skapa en fungerande A.I. Sedan följer en period av pessimism när även denna gång det inte fungerade som man tänkt. För tillfället är vi i en optimistisk period där det satsas stora resurser från både stater och privata företag i olika projekt.

För er som är intresserade av A.I. nyheter och andra tekniska nyheter som kommer att förändra vår värld har jag några sidor på nätet som är intressanta.

Om ni vill se på några filmer som visar en möjlig framtid som är något så när realistisk och inte bara handlar om att A.I. ska göra slut på mänskligheten kommer här två förslag.

Her: En man utvecklar en relation med en digital assistent.  http://www.imdb.com/title/tt1798709/

Machina: En man ska utvärdera en robot med en avancerad A.I. och se hur pass mänsklig den är. http://www.imdb.com/title/tt0470752/?ref_=tt_rec_tt

Hans Stenström

/../

Humanisterna Syd tackar hjärtligt för Hans Stenströms bidrag.

Vid pennan

Rickard Kentander


Skolbesök på S:t Petri skola

28 oktober, 2017

26 oktober skolbesök på S:t Petri skola i Malmö

S:t Petri skola

Humanisterna Syds ordförande, Magnus Timmerby, håller i föreläsningen ”Introduktion till Humanism och det sekulära Samhället” för gymnasieklasserna i samhällsvetenskap på S:t Petri skola.

Utsökt inomhusmiljö

 

 

Ämnesansvarig i religionskunskap är Karolina Linse.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kort historik om S:t Petri. Skolan bildades 1902 som Malmö allmänna lägre läroverk. Skolan bildades 1902 som Malmö allmänna lägre läroverk. 1905 ombildades den till en realskola med namnet Malmö Realskola och från 1915 Realskolan i Malmö. Vid förstatligande 1958 fick skolan namnet Sankt Petri högre allmänna läroverk. Skolan kommunaliserades 1966 och namnändrades därefter till Sankt Petri skola. Källa: Wikipedia

Vid pennan/Rickard Kentander


Humanistfika i Lund

27 oktober, 2017

Humanistfika i Lund, tisdagen den 25 oktober, var på temat ”Introduktion till Humanism och det sekulära samhället”

Detta bildspel kräver JavaScript.

Humanisterna Syd bjöd på kaffe och bokbord före och under ordf. Magnus Timmerbys föredrag.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Medlemmar och intresserade besökare ansåg att föreläsningen var intressant och lärorik. Frågor och följdfrågor gav för kvällen givande samtal och tänkvärda synpunkter, reflektionen och uppfattningar.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vissa idéer som presenterades kan eventuellt få ett eget tema för nästa Humanistfika. Har man några förslag på ämnen eller teman så uppskattar vi om ni skulle vilja framföra era önskemål till följande mejladress: syd@humanisterna.se

Vid pennan/Rickard Kentander

Väl mött till nästa fika


Folkmordets ögonvittnen: Invigning och presentation

21 oktober, 2017

Lund, fredagen den 20 oktober 2017

Stråkkvartetten från Malmö Musikhögskola, Lunds universitet, inledde invigningen av ”Witnessing genocide – experiences of Nazi concentration camps”.

Moderatorn, Willy Silberstein presenterade talare samt riktade ett stort och varmt tack till de 105 st donatorer, vars ekonomiska finansiering av projektet såg till att det kunde genomföras och förverkligas. Idag kan man läsa och fördjupa sig ”Ravensbrûck arkivet” på Lunds universitets hemsida.

Länk 1.  http://www.ub.lu.se/witnessing-genocide

Länk 2.  http://www.ub.lu.se/roster-fran-ravensbruck

Bakgrunden till arkivet tillskrivs lektor vid Lunds universitet Zygmunt Łakocińskis och historikern Sture Bolins gedigna och noggranna arbete med att intervjua och dokumentera f.d. lägerfångars, som övervägande bestod av kvinnor, och deras upplevelser och vittnesmål. Utan deras initiativ och enorma arbete så kanske en stor del av kvinnornas historia gått förlorat och varit borta för all framtid.

Talare var:
Anna Maria Corazza Bildt, EU-parlamentariker
Martin Łakociński (son till Zygmunt Łakociński), f.d. Svenska UD mellan 1972-1981.
Håkan Håkansson, docent ansvarig projektledare
Willy Silberstein, journalist samt konsult i media träning
Sarah Helm, brittisk journalist och författare till boken bl.a. ”Ravensbrûck”.
Klas-Göran Karlsson, professor i historia, Lunds universitet.
Anneli Hultén, Landshövding i Skåne

Zygmunt Łakocińskis son, Martin Łakociński i samtal med docent Håkan Håkansson, Lunds universitet

 

 

 

f.d lägerfångars dag- och anteckningsböcker

 

 

 

 

Besökarna var ca 300 – 350

Vid pennan/Rickard Kentander