Projekt: Humanistisk medmänniska

Humanisterna Syd driver ett projekt för att utveckla en ny verksamhet som vi kallar Humanistisk medmänniska. Än så länge är det bara ett arbetsnamn och verksamheten är inte klar att annonsera, men vi har kommit så långt att vi känner oss mogna att ge medlemmarna en statusrapport. Denna projektrapport kommer också i nästa nummer av medlemstidningen Humanisten.

Om projektet:
Ibland behöver man bara någon att prata med. Det kan vara en personlig kris, som sorg, sjukdom, separation eller ensamhet. Många anhöriga har liknande behov.

Sjukhus erbjuder alltid en präst att tala med, vid sidan om psykolog och kurator. Religiösa stödpersoner finns i fängelser, i det militära, på universitet och gymnasier och i regionernas krisberedskap. Fina alternativ erbjuds också av många sekulära organisationer: Röda korset, Jourhavande medmänniska, Mind, Manscentrum – för att nämna ett fåtal.

Vad många kanske inte känner till är att även humaniströrelsen har väletablerad stödverksamhet i flera länder, exempelvis på universitetssjukhuset i Utrecht där avdelningen för “själavård” sedan många år leds av en humanist, inte en präst. Liknande verksamhet har våra systerförbund i bl.a. Belgien, Storbritannien, Danmark och Norge. På en del platser finns redan fälthumanister (i armén) och fängelsehumanister.

I Sverige har vi sedan 2018 jobbat med konceptet Humanistisk medmänniska för att bygga upp motsvarande. Det är ännu inte färdigt att annonseras utan är ett långsiktigt projekt som måste byggas på stadig grund.

Vi kommer inte erbjuda terapi, bara samtal. Alla våra stödpersoner ska ha rätt utbildning, förhållningsregler, tystnadslöfte och etiska principer.

Projektet har tre faser.

Konceptfasen

Under konceptfasen utarbetar vi själva förslaget till hur verksamheten ska se ut. Det innebär ett utbildningspaket, ett styrdokument och en broschyr. Dessa saker finns som första utkast.

Vi utarbetar också ett förslag på organisation och arbetsordning. Det är av största vikt att ha goda rutiner, dels för dem vi vill bistå men också för våra egna stödpersoner som måste ha möjlighet till “debriefing” efter ett svårt samtal. Här kan vi lära av våra duktiga officianter som i Humanisternas ceremoniverksamhet också möter familjer i avgörande skeenden i livet och kring döden.

Verksamhetens namn är en fråga som lätt kan bli subjektiv. Därför har vi försökt jobba systematiskt. Vi har undersökt vilka begrepp som används av humaniströrelsen i andra länder och totalt identifierat drygt 40 ord i alla möjliga och omöjliga kombinationer (allt ifrån “sekulär coach” till “icke-religiös samtalspartner”). Drygt tio av namnen var intressanta nog att värdera, vilket vi gjort enligt fyra kriterier:

  • intuitivt begripligt
  • språkligt välljudande
  • ej oönskade associationer eller förväxling
  • rimligt åtagande

Resultatet är en matris med poäng på varje namnförslag. Som arbetsnamn har vi valt Humanistisk medmänniska, men det återstår att bestämma.

Referensfasen

Referensfasen har tre steg. Först bollar vi våra utkast mot en referensgrupp som består av tre personer från förbundsstyrelsen. När materialet sedan är färdigt nog för samlad granskning kommer vi ordna en remissrunda där varje lokalavdelning får möjlighet att ge synpunkter. Förhoppningsvis kan vi också inkludera en workshop på en vår- eller höstkonferens. Även juridisk granskning finns i planen.

Sista steget blir beslut hos förbundsstyrelsen: om verksamheten ska starta officiellt, vad den ska heta, nödvändiga förtroendeposter, med mera. Vi räknar med relativt små kostnader i början, medan större budgetfrågor får tas på kommande kongress.

Genomförandefasen

Efter de nödvändiga besluten är det slutligen dags att sätta igång. Utbildningar behöver bokas, broschyrer tryckas och det hela ska annonseras. Uppstarten kan lämpligen ske stegvis, med ett par lokalavdelningar som börjar innan vi etablerar verksamheten i hela landet.

Projektet drivs i Humanisterna Syd av en arbetsgrupp på sju personer. Vi kallar oss Åke Fridell-gruppen, efter en av våra medlemmar som blev svårt sjuk och uppmärksammade oss på behovet innan han dog. På sjukhus avböjde han att tala med en präst, men i stället tog två av oss chansen att besöka honom.

Till sist en praktisk detalj. Parallellt med alla dokument och granskningar i planen har vi också ett praktiskt spår. För att lära oss på vägen har två personer i arbetsgruppen fått börja provverksamhet med bekanta, och vi har också avsatt en mindre budget för att pröva ett par olika utbildningar redan nu. Dessa praktiska erfarenheter är till stor hjälp när vi utformar rutiner och styrdokument.

Vi ser fram emot att visa mer av arbetet på nästa medlemskonferens till hösten eller våren.
Kontaktperson för humanistisk medmänniska: Ann Widung, ann@widung.com

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: