Humanistfika om ateism, agnosticism och andra begrepp

På senaste Humanistfika i Lund diskuterades vanliga begrepp om tro och icke-tro. Det visade sig att de flesta i rummet nog var agnostiska ateister. Lite överraskande, då ateism och agnosticism vanligen ses som två alternativ, men i själva verket kan begreppen kombineras. Mer om det nedan.

Mikrosummering:

  • Teism: Gudstro. Vanligen avses en personlig gud som hör bön, bryr sig om dig, har en plan för dig, osv.
  • Ateism: Avsaknad av gudstro
  • Deism: Tro på en generisk högre makt men inte en personlig gud. Exempelvis en skapare som sedan inte lägger sig i. (I sci-fi förekommer idén att superintelligenta rymdvarelser kan ha hjälpt mänskligheten på traven – kanske är det också en slags deism, utan övernaturliga inslag…)
  • Adeism: Avsaknad av deism (ovanligt ord)
  • Panteism: Gud och universum är samma
  • Panenteism: Gud och universum är samma, fast gud är mer fundamental
  • Animism: Allt i naturen är besjälat
  • Antiteism: Motstånd mot gud eller mot gudstro
  • Apateism: Ointresse för frågan

Och så:

  • Gnosticism: Att vara säker på sin tro
  • Agnosticism: Att vara osäker på sin tro

För riktiga definitioner, se ett filosofilexikon.

Hur kan man då vara agnostiker och ateism samtidigt? Jo, det är två olika frågor:

1) Första frågan: Vad tror du på? Är du teist, ateist, deist, animist, panteist, osv? Den här frågan är rätt svartvit, antingen tror du på X eller inte.

2) Andra frågan: Hur säker är du på din tro/icketro? Om du är bergsäker på att X finns så är du gnostiker, alltså gnostisk teist eller gnostisk ateist, eller gnostisk deist, gnostisk animist, etc. Om du tvärtom är mycket osäker så är du agnostisk teist, agnostisk ateist, agnostisk deist, etc. Den här frågan är inte svartvit utan snarare en skala. Richard Dawkins, världens mest kända ateist, föreslog en sjugradig skala, där han klassade sig själv som mycket nära gnostisk ateist men inte helt, för den som har en vetenskaplig attityd måste hålla öppet för att även den mest absurda idé skulle kunna visa sig sann. Vem vet, nästa vecka kanske det dyker upp vetenskapliga evidens för att både Jesus, Oden, Vishnu och Batman finns på riktigt.

2B) Gnosticism/agnosticism – teori eller praktik? Som humanister försöker vi ha en vetenskaplig ansats och håller därför i teorin dörren öppen för att Jesus, Oden, Vishnu och Batman skulle kunna existera. Men i praktiken lever vi naturligtvis våra liv som om ingen av dem finns. I alla praktiska hänseenden är vi alltså 100% gnostiska ateister (och a-batman-ister), även om det rent kunskapsteoretiskt aldrig går att bevisa att dessa inte finns.

Så nästa gång någon frågar om du är ateist, fråga först ”Vilken gud?” och svara sedan hur pass gnostisk/agnostisk du är i din icke-tro, i teorin och i praktiken.

PS. Troende är ateister

Troende är faktiskt ateister, eftersom de avvisar alla gudar utom sin egen. Det kan till och med hävdas att troende är mer ateistiska än humanister! Hur går det ihop? En humanist håller ju åtminstone teoretiskt öppet för att någon av de ca 3000 gudar människan trott på genom historien skulle kunna finnas, medan många troende närapå tvärsäkert utesluter alla gudar utom den enda de viger sitt liv åt att dyrka. Snacka om antiteistisk ateism! Inte ens Batman får en chans.

Magnus Timmerby

Michelangelos berömda illustration av kristendomens Gud (och hans rumpa) på taket i Sixtinska Kapellet i Peterskyrkan, Vatikanen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: