Dokumentären ”Jag köpte en regnskog”

Har nyligen sett dokumentärfilmen Jag köpte en regnskog av Jacob Andrén.

När Jacob Andrén var 8 år köpte han och hans klasskamrater liksom tusentals andra skolbarn regnskog. I söndagsdokumentären får vi nu 20 år senare följa Jacob när han ger sig ut på en resa för att se om skogen finns kvar och för att se om deras insats att rädda regnskogen gjorde någon skillnad. – svtplay.se

Precis som honom köpte min klass regnskog i Costa Rica under lågstadiet. Och precis som honom ställde jag mig efteråt frågan vad som egentligen hände med pengarna. Filmen tar sin början i Sverige och leder honom vidare till Costa Rica och Nicaragua i hopp om att finna den regnskog som köptes för de insamlade pengarna. En känslan av uppgivenhet infinner sig i början av filmen. Storföretag utnyttjar lokalbefolkningen i syfte att exploatera marken och avverka skogen. I slutet av filmen hamnar Jacob återigen på rätt spår och lyckas hitta den regnskog han letat efter. De pengar klassen samlade in hade trotsallt bidragit till något gott. Istället för att bli en del av en stor apelsinplantage hade regnskogen räddats med hjälp av Jacobs och hans klasskamraters bidrag.

För några år sedan gick jag ur Svenska Kyrkan och blev istället medlem av Humanisterna. Ett beslut jag länge övervägt, men i praktiken aldrig realiserat. Anledningen till att jag valde Humanisterna var att den sekulära humanismen helt enkelt överensstämde med min egen livsåskådning. Min tanke var även att donera den inbesparade kyrkoavgiften till riktad välgörenhet. Detta för att visa att det går göra något gott, utan att blanda in en gud. Istället för kristen mission – regnskog.

En del av pengarna har donerats men tyvärr inte allt. Förhoppningen är att kunna donera mer pengar i framtiden på kontinuerlig basis. Problemet är att det är svårt att ta reda på om pengarna verkligen hamnar dit det är tänkt, hur stor andel av medlen som går till regnskogen och vilket område som faktiskt räddas. Vill man donera till ett regnskogsprojekt skall det vara möjligt att exakt kunna se vilket geografiskt område som i slutänden räddats med hjälp av ens bidrag. Detta oavsett hur obetydligt bidraget än kan tyckas vara. Det borde vara möjligt att med hjälp av avancerade geografiska informationssystem och detaljerade satellitbilder följa upp de områden som konserverats. Samtidigt ger det projekten en extra trovärdighet och motverkar korrupta incitament.

Så om någon läsare vet om det finns en seriös organisation som erbjuder just detta så hör av er! Organisationer som jag ser som trovärdiga är bland andra WWF och World Land Trust. Men det finns fler.

Ett klargörande: Kan tillägga att jag är fullt medveten om att Svenska Kyrkan bidrar till villkorslös välgörenhet. Detta är givetvis något bra och något som bör uppmuntras. Däremot är det samtidigt ett faktum att inte hela avgiften är ämnad till detta ändamål.

Hans – Humanisterna Syd

Annonser

6 Responses to Dokumentären ”Jag köpte en regnskog”

  1. Maria Nilsson skriver:

    Jag misstänker att du blir sur om jag nämner Lutherhjälpen. Pengarna går fram och personalens löner är reglerade av vanliga löneavtal.

  2. Maria Nilsson skriver:

    En annan sak jag kom på lär vara ”Water aid” de har låga adniminstrativa kostnader och inriktar sig på vatten och hygien.

  3. Hans skriver:

    Det finns mängder med hjälporganisationer. Det jag undrade var om det finns en organisation som inriktar sig på att köpa regnskog (alltså mark i syfte att konservera) och som samtidigt använder en noggrann redovisning (och uppföljning) över vilka geografiska områden som faktiskt köpts upp för pengarna. Att man kan donera pengar till hjälporganisationer som ”räddar regnskogen” är inget nytt, men har faktiskt inte hittat en organisation som på karta exakt visar vilka områden som köpts upp i slutänden.

    Som exempel: 1. Jag vill donera 10k och väljer ett projekt. 2. Pengarna transfereras till projektets konto. 3. Bekräftelse till avsändaren att pengarna är mottagna. 4. En skogsområde på X hektar köps efter en tid upp för tex. 300k. 5. Markyta och exakta geografiska koordinater rapporteras tillbaka till avsändaren (tex. (1/30)X). Det går även dela in det inköpta området i ett gridsystem för att visa att avsändarens pengar fått en betydelse.

    Som det ser ut nu (exempel 2): 1. Jag vill donera 10k och väljer ett projekt. 2. Pengarna transfereras till projektets konto. 3. Bekräftelse till avsändaren att pengarna är mottagna tillsammans med ett diplom/intyg.

    Tror detta har potential. Att kunna ge bort en bit regnskog i present och samtidigt kunna peka på det exakta området på karta. Det gör det hela mer verkligt och torde underlätta för bättre uppföljning om fler vet vilka områden som köpts upp.

  4. Maria Nilsson skriver:

    Jag kom på en annan sak. Varför ska alltid pengarna hamna långt utanför sveriges gränser? Det finns människor i Sverige som inte har råd att gå till tandläkaren. Nu har jag gudskelov bra tänder men alla har inte det. Kunde man inte starta en Humanistisk tandfond där folk kan söka pengar för större munarbeten?

  5. Hans skriver:

    Just i detta fallet tycker jag pengarna skall gå till regnskog för att det är ett enastående genomtänkt projekt. Genom att låsa en area kan den inte exploateras i framtiden och både natur och människor som lever av det regnskogen ger kan således hjälpas.

    Helt klart behövs hjälp här hemma med, men detta är betydligt mer akut. Löser vi inte detta nu är det kört inom 50-100 år.

  6. Eva-Marie skriver:

    Jag kan inte låta bli att tänka på det berömda gamla indianordspråket

    Först när det sista trädet huggits ner,
    Först när den sista floden blivit förgiftad,
    Först när den sista fisken fångats,
    Först då –
    Kommer människorna att upptäcka,
    Att pengar inte går att äta…

    Vi måste värna naturen , en del har vi även att tänka på i vår närmiljö. Behöver vi fler köpcentra utanför städerna som byggs på den goda åkerjorden?
    Naturen är prio ett. Återbruk och återanvändning är bra, ett exempel Caroli kyrka i Malmö som skall användas somm köpcentra och integreras med Caroli köpcentra på något vis.
    Det finns även i städerna i Sverige ”gerillaplanterare” som sår och sätter utan tillåtelse.
    vänligen, Eva-Marie

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: